Kräkmedel deluxe

Det vimlar av patetiska modebloggar. Ofta handlar det om yngre tjejer som vill bli nästa Sofi Fahrman, Blondinbella eller Ebba von Sydow. Inget fel med det kanske, men om jag skulle lägga kraft på att störa mig på all dynga som finns där ute så skulle mitt liv förkortas avsevärt. När det kommer till fallet Mogis måste jag dock göra ett undantag. Vid första anblick är det bara ytterligare en brud som stylar sig själv och tar bilder på sin lunch med sin smartphone, men om man börjar syna bloggen ordentligt så stöter man på texter som får mig att vilja knapra cyanidkapslar alternativt dansa tango på någons skalle. Känn på den här till exempel:

"Jag var bara tvungen att utnyttja alla de vackra löven som har strösslats över hela staden medan vi tog gårdagens bilder! Ni ska bara veta hur kalla löv är att hålla i, tappade all känsel i fingrarna men det var helt klart värt smärtan! Hur som haver, idag är det måndag, min favoritdag i veckan! Nya tag och nya möjligheter, det är ju helt upp till en själv till att göra veckan till en framgång! Det är helt otroligt att det är november om några dagar, det ska dock bli en riktigt rolig månad, åker bland annat till London med syster Jinkadoley! Det är hennes 25 års present från mig, vi ska afternoon tea:a, Christmas shoppa och dricka hot cocoa i kopiösa mängder! Kommer inte bli annat än formidable!"

Det ska väl tilläggas att den äppelkäcka texten ackompanjeras av ett gäng sköna bilder också:

Jag är mållös, men uppenbarligen finns det ett läsvärde här. En hel drös människor tycker att detta är så spännande att de slänger ur sig kommentarer i stil med "Man blev alltid glad av att gå in på din blogg, din energi liksom lös genom inläggen liksom ut ur dataskärmen". Energi? Snarare dödslängtan.