Spotify är för musiksvennar

Har aldrig varit Spotify-användare. Varför? Det jag lyssnar på finns oftast inte där. Visst, jag har det på datorn och använder det titt som tätt men mer än så är det inte. Idag tänkte jag att what the fuck, jag ger det en ordentlig chans, kan ju vara kul att skapa en spellista till brorsan.

Första sökningen: Demiurg – Slakthus Gamleby. Ett projekt som Dan Swanö varit inblandad i, med andra ord långt ifrån obskyr underground.
Resultat: Noll.

Andra sökningen: Enslaved – Axioma Ethica Odini. Hyfsat stort band som funnits med länge. Mix mellan Death och Black Metal.
Resultat: Några gamla skivor men inte den senaste som jag letade efter.

Tredje sökningen: Allegaeon – Fragments Of Form And Function. Mera hårdrock. Inte heller så underground att man måste beställa skivan från någon liten källare i Holland. Finns på CDON till exempel.
Resultat: Noll.

Fjärde sökningen: John Coltrane – Ballads. Grym jazzplatta av mästaren.
Resultat: Det finns en del Coltrane men inte den här skivan.

Nja ...

Jag vet att de flesta hyllar Spotify och varje dag tar en paus för att tillbedja denna musiktjänst, inte så konstigt när dom hittar allt dom söker. För min del liknar Spotifys utbud det som finns på den lokala Shell-macken – starkt begränsat och mest den typ av musik som gemene man lyssnar på. Svenne banan-musik helt enkelt. Om jag skulle betala för Premium? Eh, nej tack.

Jag är nästan lika negativt inställd till iTunes store och köper hellre fysiska CD-skivor med okomprimerad musik. CD-skivan fungerar dessutom som backup efter det att jag rippat skivan i önskad bitrate.

Summa summarum så framstår jag hellre som sur gubbjävel än låter mig dras ner i ett träsk av hype och ruttna Lady Gaga-mp3:or.