"Elefantdrömmar". Bakgrundsbilden snodd, men i övrigt så ...
Making of:
fredag 28 februari 2014
torsdag 27 februari 2014
onsdag 26 februari 2014
tisdag 25 februari 2014
Ferrari F40 skala 1:43
Var nere i källaren igen och plockade fram några gamla modellbilar. Just den här bilen är en extremt detaljerad Ferrari F40 från Herpa i skala 1:43. För att få en uppfattning om skalan så ställde jag bilen på en iPhone (sista bilden).
måndag 24 februari 2014
Dawn Patrol
Diecast-modell på bilden: F-14 Tomcat.
Diecast-modeller på bilden: M2 Bradley, Humwee och A-10 Thunderbolt.
Diecast-modeller på bilden: M2 Bradley, Humwee och A-10 Thunderbolt.
söndag 23 februari 2014
Modellbygge från förr
Var nere i källaren igår och rotade fram en gammal plastmodell som jag byggde i tonåren. Motorcykeln är cirka 7 cm lång, så det rör sig alltså om en ganska liten byggsats.
Modellen är mycket välbehållen och om jag inte minns fel så var det en hel del pill med att måla och bygga den. Färgschemat är inte autentiskt, men tillräckligt bra för att det ska kännas ganska äkta. Fan vet varför jag använde en blank färg på uniformerna, troligtvis för att det var den enda färgen jag hade hemma. Kartan och marken fick jag konstruera själv.
Efter lite letande lyckades jag faktiskt hitta en bild på kartongen. Byggsatsen kommer från Italeri och är i skala 1:35. Till min stora förvåning såg jag att den fortfarande går att köpa!
Modellen är mycket välbehållen och om jag inte minns fel så var det en hel del pill med att måla och bygga den. Färgschemat är inte autentiskt, men tillräckligt bra för att det ska kännas ganska äkta. Fan vet varför jag använde en blank färg på uniformerna, troligtvis för att det var den enda färgen jag hade hemma. Kartan och marken fick jag konstruera själv.
Efter lite letande lyckades jag faktiskt hitta en bild på kartongen. Byggsatsen kommer från Italeri och är i skala 1:35. Till min stora förvåning såg jag att den fortfarande går att köpa!
lördag 22 februari 2014
fredag 21 februari 2014
torsdag 20 februari 2014
onsdag 19 februari 2014
Min Lamborghini Reventón
Det var så kul att plåta flygplan att jag var tvungen att sticka ner i garaget och leka lite med min Bburago Lamborghini Reventón i skala 1:18. Hade velat få ner bruset och få det hela lite skarpare, men kameran och objektivet jag använder sätter vissa begränsningar. Ljuset och skärpedjupet är jag dock väldigt nöjd med!
Enda retuschen som gjordes, förutom det sedvanliga RAW-formatslabbandet, var att betongplattan förlängdes lite i nedre vänsterkanten av bilden.
Enda retuschen som gjordes, förutom det sedvanliga RAW-formatslabbandet, var att betongplattan förlängdes lite i nedre vänsterkanten av bilden.
tisdag 18 februari 2014
Alla mina Diecast-modeller plåtade!
Hittade ett ganska bra sätt att återge mina modeller på. Använde mig av en betongplatta som mark och en datorskärm med en bild föreställande ett flygfält som bakgrund. Samtliga modeller plåtades på kvällen, så jag fick belysa ministudion ganska hårt med två vanliga lampor och tre stycken ficklampor med kallt ljus.
Det en blev del Photoshopande också så klart, men inte så himla mycket trots allt. Främst var jag tvungen att göra himlen oskarp för att få bort skärmens raster som uppstod vid fotograferingen. Jag fick också labba en del med färgjusteringen för att få modellerna och betongen att matcha himmel, träd och gräs. Gick relativt snabbt när jag väl gjort klart första bilden.
På det stora hela är jag nöjd och det känns kul att ha dokumenterat alla modeller på ett schysst sätt. Längst ner i inlägget finns en bild som visar hur det hela gick till tagen med iPhonen.
P.S. Modellerna är i skala 1:72, min favoritskala från tonåren då jag byggde en hel del plastmodeller. D.S.
Saab 35 Draken:
AJ 37 Viggen:
A-10 Thunderbolt:
JAS 39 Gripen:
F/A-18 Hornet:
F-14 Tomcat:
F-16 Fighting Falcon:
MIG-29 Fulcrum:
Humvee, M1A2 Abrahams, Leopard 2 och M2 Bradley:
F-14 Tomcat:
M2 Bradley, Humwee och A-10 Thunderbolt:
AJ 37 Viggen:
A-10 Thunderbolt:
M1A2 Abrahams:
Humwee:
Ministudion:
Det en blev del Photoshopande också så klart, men inte så himla mycket trots allt. Främst var jag tvungen att göra himlen oskarp för att få bort skärmens raster som uppstod vid fotograferingen. Jag fick också labba en del med färgjusteringen för att få modellerna och betongen att matcha himmel, träd och gräs. Gick relativt snabbt när jag väl gjort klart första bilden.
På det stora hela är jag nöjd och det känns kul att ha dokumenterat alla modeller på ett schysst sätt. Längst ner i inlägget finns en bild som visar hur det hela gick till tagen med iPhonen.
P.S. Modellerna är i skala 1:72, min favoritskala från tonåren då jag byggde en hel del plastmodeller. D.S.
Saab 35 Draken:
A-10 Thunderbolt:
JAS 39 Gripen:
F/A-18 Hornet:
F-14 Tomcat:
F-16 Fighting Falcon:
MIG-29 Fulcrum:
Humvee, M1A2 Abrahams, Leopard 2 och M2 Bradley:
F-14 Tomcat:
M2 Bradley, Humwee och A-10 Thunderbolt:
AJ 37 Viggen:
A-10 Thunderbolt:
M1A2 Abrahams:
Humwee:
Ministudion:
måndag 17 februari 2014
Odjurets tal på Soundcloud
Fjantigt, ja, men jag blir alltid lika exalterad när den magiska sifferkombinationen dyker upp. Oavsett sammanhang. Jag hade till och med väntat in den på min Soundcloud-profil och idag inträffade det äntligen.
Så inga mer plays nu barn för då kommer Belsebub med eldgaffeln och ställer till med en satans massa bus!
Så inga mer plays nu barn för då kommer Belsebub med eldgaffeln och ställer till med en satans massa bus!
lördag 15 februari 2014
fredag 14 februari 2014
Vad är Field Target?
Field Target är en skytteform där man med luftgevär skjuter på
fallmål, metallsiluetter i form av smådjur, som står utplacerade på ett avstånd
mellan 10 och 50 meter från skjutpositionen. Skyttet bedrivs utomhus och en tävling består
normalt av 40 mål uppdelat på flera olika stationer. Sporten startade i
Storbritannien runt 1981 och sågs som ett alternativ till jakt.
Eftersom man på en tävling skjuter på okända avstånd så måste man, förutom att vara en duktig skytt, känna till sitt vapens kulbana, vara bra på att läsa av vinden (relativt lite vind kan få kulan att vika av mer än man tror) och vara duktig på att avståndsbedöma.
Vapen och kikarsikte.
I Field Target skjuter man som sagt med luftgevär. Det finns klasser för licensfria gevär, max 10 joule, och klasser för kraftfullare vapen, 16,3-45 joule.
Tillåtna drivkällor är PCP (pre-charged pneumatic), fjäder och kolsyra (sällan eller aldrig förekommande på grund av temperaturkänslighet utomhus). Den vanligast förekommande kalibern är 4,5 millimeter, men även grövre kalibrar är tillåtet. Dock använder de flesta skyttar kaliber 4,5 millimeter på grund av att den har den flackaste kulbanan.
Vapnen är utrustade med kikarsikten som har justerbar parallax. Enkelt förklarat så används den justerbara parallaxen för att avståndsbedöma. Genom att sikta på målet och vrida på parallaxhjulet så hamnar målet i fokus och man kan då avläsa avståndet förutsatt att man ställt in gevär och kikarsikte mycket noggrant i förväg. Detta är en av utmaningarna i Field Target och ju bättre kikarsikte desto bättre förutsättningar att lyckas ta ut rätt avstånd till målet.
Ett handstöd som sitter monterat på undersidan av gevärsstocken, även kallad Hamster, används av många skyttar för att få till en bättre skjutposition i de olika skjutställningarna. Den är ofta justerbar för att vara så flexibel som möjligt. Även justerbar bakkappa och kindstöd underlättar skyttet.
Fjäderdrivna Feinwerkbau 300S Universal.
PCP-geväret Air Arms S410 MPR FT.
Mål.
Fallmålen man skjuter på har så kallade kill zones. Storleken på dessa är 15, 25 eller 40 millimeter (standardstorleken). Det totala antalet mål med reducerad träffzon, 15 och 25 millimeter, får inte överstiga 25% av det totala antalet mål på en tävling.
Maximala avståndet för träffzon med reducerad diameter är 20 meter i stående och knästående ställning (då med 25 millimeter killzone) respektive 35 meter i sittande skjutställning (då med 15 millimeter kill zone).
Nedan två olika fallmålsfigurer. 40 millimeter 50 meter bort är ganska litet.
Skjutställningar.
Den vanligaste skjutställningen i Field Target är sittande, även kallad fri skjutställning, följt av stående och knästående. På en tävling får max 20% av målen vara stående och knästående.
In action. Tejpen på pipan agerar vindvisare. Foto Lasse Laursen.
Kläder.
Alla typer av kläder, handskar och skor är tillåtna. Många använder sig av skyttejacka och någon from av skyttehandske på vänsterhanden (om man är högerskytt). Separat stoppning är tillåtet och ofta används knäskydd på ena eller bägge knäna. En del skyttar kör även med enkel gevärsrem.
Sittkudde.
I Field Target får man använda sig av en sittkudde, även kallad Bean Bag, som är fylld med styrenkulor eller liknande. Kudden får vara maximalt 150 millimeter hög och används som hjälpmedel vid sittande och knästående skjutning.
Klasser.
I dagsläget skjuter man i följande klasser:
Fjäder och PCP 16.4-45J
Fjäder max 16.3J
PCP max 16.3J Fjäder max 10J
PCP max 10J
Junior Fjäder och PCP max 10J
Debutant Fjäder och PCP max 10J
Vad behövs för att komma igång?
Förslagsvis ett begagnat Feinwerkbau 300S trimmat till 10 joule samt ett kikarsikte med minst 32 gånger förstoring och justerbar parallax. Jag skulle vilja påstå att man kan få ihop den riggen för cirka 5000 kronor, sedan är det bara att börja hårdträna. Övriga tillbehör eller bättre grejor kan inhandlas när man fått smak på sporten.
Som debutant behöver du varken vapen- eller tävlingslicens (du skjuter med 10-joulsvapen som är licensfritt). Det är bara att kolla upp var i Sverige nästa tävling går och åka dit. Se helst till att föranmäla dig, det underlättar för klubbarna.
Vad är det som gör Field Target så kul?
Personligen tycker jag att Field Target förenar allt som har med luftvapen att göra på ett väldigt bra sätt. Man använder sig av tekniskt förfinade vapen och kikarsikten, det är varierande skjutställningar och målen är utmanande och kräver precision. Att hålla på med tiometers tavelskytte har aldrig lockat mig. Att träna på det viset har jag inget emot, men som tävlingsform verkar det alldeles för enformigt.
Till skillnad från krutskytte där man är hänvisad till avlysta banor så kan man skjuta lite varstans med luftgevär (naturligtvis ska det ske under säkra former). Det öppnar upp för mycket träning och kul plinking. Faktum är att när man väl skaffat sig sin utrustning är det en relativt billig sport för luftgevärsammunition är i sammanhanget snorbilligt. Att skyttet dessutom bedrivs utomhus i naturen är också väldigt uppfriskande för mig som stadsmänniska.
Men det viktigaste av allt är kanske att man med relativt billig utrustning kan man komma igång och börja tävla. Det var så det började för undertecknad.
Summa summarum har Field Target varit en väldigt positiv upplevelse för mig.
Avslutningsvis några länkar:
http://www.ftsverige.org/
http://en.wikipedia.org/wiki/Field_target
http://public.indta.idrottonline.se/EventCalendar.aspx?orgId=27
http://www.luftvapen.info/viewforum.php?f=87
http://www.onsalaskytte.se/
http://www.skepplandaskytte.se/
Eftersom man på en tävling skjuter på okända avstånd så måste man, förutom att vara en duktig skytt, känna till sitt vapens kulbana, vara bra på att läsa av vinden (relativt lite vind kan få kulan att vika av mer än man tror) och vara duktig på att avståndsbedöma.
Vapen och kikarsikte.
I Field Target skjuter man som sagt med luftgevär. Det finns klasser för licensfria gevär, max 10 joule, och klasser för kraftfullare vapen, 16,3-45 joule.
Tillåtna drivkällor är PCP (pre-charged pneumatic), fjäder och kolsyra (sällan eller aldrig förekommande på grund av temperaturkänslighet utomhus). Den vanligast förekommande kalibern är 4,5 millimeter, men även grövre kalibrar är tillåtet. Dock använder de flesta skyttar kaliber 4,5 millimeter på grund av att den har den flackaste kulbanan.
Vapnen är utrustade med kikarsikten som har justerbar parallax. Enkelt förklarat så används den justerbara parallaxen för att avståndsbedöma. Genom att sikta på målet och vrida på parallaxhjulet så hamnar målet i fokus och man kan då avläsa avståndet förutsatt att man ställt in gevär och kikarsikte mycket noggrant i förväg. Detta är en av utmaningarna i Field Target och ju bättre kikarsikte desto bättre förutsättningar att lyckas ta ut rätt avstånd till målet.
Ett handstöd som sitter monterat på undersidan av gevärsstocken, även kallad Hamster, används av många skyttar för att få till en bättre skjutposition i de olika skjutställningarna. Den är ofta justerbar för att vara så flexibel som möjligt. Även justerbar bakkappa och kindstöd underlättar skyttet.
Fjäderdrivna Feinwerkbau 300S Universal.
PCP-geväret Air Arms S410 MPR FT.
Mål.
Fallmålen man skjuter på har så kallade kill zones. Storleken på dessa är 15, 25 eller 40 millimeter (standardstorleken). Det totala antalet mål med reducerad träffzon, 15 och 25 millimeter, får inte överstiga 25% av det totala antalet mål på en tävling.
Maximala avståndet för träffzon med reducerad diameter är 20 meter i stående och knästående ställning (då med 25 millimeter killzone) respektive 35 meter i sittande skjutställning (då med 15 millimeter kill zone).
Nedan två olika fallmålsfigurer. 40 millimeter 50 meter bort är ganska litet.
Skjutställningar.
Den vanligaste skjutställningen i Field Target är sittande, även kallad fri skjutställning, följt av stående och knästående. På en tävling får max 20% av målen vara stående och knästående.
In action. Tejpen på pipan agerar vindvisare. Foto Lasse Laursen.
Kläder.
Alla typer av kläder, handskar och skor är tillåtna. Många använder sig av skyttejacka och någon from av skyttehandske på vänsterhanden (om man är högerskytt). Separat stoppning är tillåtet och ofta används knäskydd på ena eller bägge knäna. En del skyttar kör även med enkel gevärsrem.
Sittkudde.
I Field Target får man använda sig av en sittkudde, även kallad Bean Bag, som är fylld med styrenkulor eller liknande. Kudden får vara maximalt 150 millimeter hög och används som hjälpmedel vid sittande och knästående skjutning.
Klasser.
I dagsläget skjuter man i följande klasser:
Fjäder och PCP 16.4-45J
Fjäder max 16.3J
PCP max 16.3J Fjäder max 10J
PCP max 10J
Junior Fjäder och PCP max 10J
Debutant Fjäder och PCP max 10J
Vad behövs för att komma igång?
Förslagsvis ett begagnat Feinwerkbau 300S trimmat till 10 joule samt ett kikarsikte med minst 32 gånger förstoring och justerbar parallax. Jag skulle vilja påstå att man kan få ihop den riggen för cirka 5000 kronor, sedan är det bara att börja hårdträna. Övriga tillbehör eller bättre grejor kan inhandlas när man fått smak på sporten.
Som debutant behöver du varken vapen- eller tävlingslicens (du skjuter med 10-joulsvapen som är licensfritt). Det är bara att kolla upp var i Sverige nästa tävling går och åka dit. Se helst till att föranmäla dig, det underlättar för klubbarna.
Vad är det som gör Field Target så kul?
Personligen tycker jag att Field Target förenar allt som har med luftvapen att göra på ett väldigt bra sätt. Man använder sig av tekniskt förfinade vapen och kikarsikten, det är varierande skjutställningar och målen är utmanande och kräver precision. Att hålla på med tiometers tavelskytte har aldrig lockat mig. Att träna på det viset har jag inget emot, men som tävlingsform verkar det alldeles för enformigt.
Till skillnad från krutskytte där man är hänvisad till avlysta banor så kan man skjuta lite varstans med luftgevär (naturligtvis ska det ske under säkra former). Det öppnar upp för mycket träning och kul plinking. Faktum är att när man väl skaffat sig sin utrustning är det en relativt billig sport för luftgevärsammunition är i sammanhanget snorbilligt. Att skyttet dessutom bedrivs utomhus i naturen är också väldigt uppfriskande för mig som stadsmänniska.
Men det viktigaste av allt är kanske att man med relativt billig utrustning kan man komma igång och börja tävla. Det var så det började för undertecknad.
Summa summarum har Field Target varit en väldigt positiv upplevelse för mig.
Avslutningsvis några länkar:
http://www.ftsverige.org/
http://en.wikipedia.org/wiki/Field_target
http://public.indta.idrottonline.se/EventCalendar.aspx?orgId=27
http://www.luftvapen.info/viewforum.php?f=87
http://www.onsalaskytte.se/
http://www.skepplandaskytte.se/
torsdag 13 februari 2014
The Kaiser files
Band: Kaiser.
Status: Terminated.
Location: Gothenburg Sweden and Germany Berlin.
Genre: Kraut Thrash.
Number of songs recorded: Only Satan and Angela Merkel knows.
Members: Dano (vocals), El Guapo (guitar), Marv (bass), Tobias (drums), Heinrich (drums), Peter (drums) and Thomas (drums).
Memorable live gigs: Sticky Fingers, Belsepub, Truckstop Alaska, Rio Rio, Kårkällar’n, Win-Win, La Cupole and some stinking shit hole in Trollhättan.
Implemented laws and principles: Deutche code*, valid** vs. not valid***.
*Deutche code: Either you get it or you don't.
**Valid: Free beer, food and a nice backstage area for Kaiser.
***Not valid: Brake failure on Kaisers Citroen (piece of shit) after rehersal.
A selection of epic Kaiser tracks:
Assorted pics from touring, recording, rehearsing and some other stuff:
I hope that you have enjoyed this trip down memory lane.
A mega thank you to all of you who supported Kaiser and attended the gigs, you know who you are!
© 2014 Kaiser (Gbg, Sweden)
Status: Terminated.
Location: Gothenburg Sweden and Germany Berlin.
Genre: Kraut Thrash.
Number of songs recorded: Only Satan and Angela Merkel knows.
Members: Dano (vocals), El Guapo (guitar), Marv (bass), Tobias (drums), Heinrich (drums), Peter (drums) and Thomas (drums).
Memorable live gigs: Sticky Fingers, Belsepub, Truckstop Alaska, Rio Rio, Kårkällar’n, Win-Win, La Cupole and some stinking shit hole in Trollhättan.
Implemented laws and principles: Deutche code*, valid** vs. not valid***.
*Deutche code: Either you get it or you don't.
**Valid: Free beer, food and a nice backstage area for Kaiser.
***Not valid: Brake failure on Kaisers Citroen (piece of shit) after rehersal.
A selection of epic Kaiser tracks:
Assorted pics from touring, recording, rehearsing and some other stuff:
I hope that you have enjoyed this trip down memory lane.
A mega thank you to all of you who supported Kaiser and attended the gigs, you know who you are!
© 2014 Kaiser (Gbg, Sweden)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)