 |
| Shabby. |
 |
| Eldstorm. |
söndag 22 maj 2011
Self branding
Tyckte det var dags att ta fram lite schyssta pins nu när sommaren är på ingång och jeansjackan åker fram.
torsdag 19 maj 2011
Trådlös el – verklighet?
Varje prylnörds våta dröm är såklart trådlös el. Tänk på alla möjligheter det skulle medföra!
Faktum är att det redan idag finns några olika varianter som fungerar. Den ena är en form av induktionsladdning där två föremål placeras väldigt nära varandra (tänk eltandborste). Lite fusk kan man tycka. Den andra är en variant som jag såg ett på TV. Man skjuter iväg mikrovågor, ungefär som i en mikrovågsugn, och fångar upp dessa med hjälp av små antenner som är väldigt noga utplacerade på en form av platta. Energin som tas upp fördelas sedan till en ledare och ut till det det som ska strömföras. Det är faktiskt inte science fiction, det funkar!
Inom en hyfsat snar framtid borde vi få se en del hushållsprodukter som får sin ström via luften vilket är jäkligt häftigt. IDG har en artikel som går igenom det hela lite mer i detalj. Helt klart läsvärd. Tydligen verkar det som att datormusen skulle kunna vara en av de första prylarna som drar nytta av den nya tekniken. Det är såklart väldigt svag ström det handlar om och det lär dröja innan man kan driva stereon eller spisen trådlöst.
Det verkar inte som att jag har hängt med så bra. Det har forskats på detta länge. Oavsett så vill jag vill ha detta nu!
Läs mer om trådlös el här:
Faktum är att det redan idag finns några olika varianter som fungerar. Den ena är en form av induktionsladdning där två föremål placeras väldigt nära varandra (tänk eltandborste). Lite fusk kan man tycka. Den andra är en variant som jag såg ett på TV. Man skjuter iväg mikrovågor, ungefär som i en mikrovågsugn, och fångar upp dessa med hjälp av små antenner som är väldigt noga utplacerade på en form av platta. Energin som tas upp fördelas sedan till en ledare och ut till det det som ska strömföras. Det är faktiskt inte science fiction, det funkar!
Inom en hyfsat snar framtid borde vi få se en del hushållsprodukter som får sin ström via luften vilket är jäkligt häftigt. IDG har en artikel som går igenom det hela lite mer i detalj. Helt klart läsvärd. Tydligen verkar det som att datormusen skulle kunna vara en av de första prylarna som drar nytta av den nya tekniken. Det är såklart väldigt svag ström det handlar om och det lär dröja innan man kan driva stereon eller spisen trådlöst.
Det verkar inte som att jag har hängt med så bra. Det har forskats på detta länge. Oavsett så vill jag vill ha detta nu!
Läs mer om trådlös el här:
tisdag 17 maj 2011
Tejp
Det finns ett enormt utbud när det gäller tejp. Jag älskar alla varianter och har en tendens att alltid köpa på mig för mycket när det är dags för renovering eller något annat projekt. Kungarna bland tejp är såklart gaffatejpen, men för mig ligger svart eltejp på en mycket bra andraplacering. Båda sorterna känns som lyxtejp även om sistnämnda är bra mycket billigare. Jag har alltid minst två rullar svart eltejp hemma. Den är väldigt mångsidig och har en schysst finish som gör att den funkar på det mesta.
Nyligen glömde en hantverkare en riktigt stor rulle gaffa hemma hos oss. Vilken jackpot! En sådan har jag aldrig ägt. Den måste kosta minst två hundra spänn. Det var lite som att hitta den gyllene graalen. Jag snodde snabbt åt mig den och gömde den på ett säkert ställe.
Även vanlig maskeringstejp kan charma mig. Min sambo brukar alltid klaga för att jag använder så jävla mycket när jag ska måla något. Jag gör nog av med dubbelt så mycket som en vanlig person. För några år sedan hittade jag en variant som är dyrare och bättre än den vanliga beigefärgade. Det är en blå historia som inte klibbar lika mycket. Väldigt trevlig.
Kontorstejp då? Jag avskyr dom smala transparenta som finns på marknaden. Den bästa sorten är den som har ett mjölkaktigt utseende och är lite mer flexibel. Väldigt bra och tålig att jobba med. Det gäller att se upp med kontorstejpen för det är väldigt lätt att köpa fel sort. Största misstaget är att köpa den som finns i mataffärer. Det är oftast sämsta tänkbara fultejp som kladdar och går sönder bara man tittar på den. Inget man blir lycklig av.
Det finns faktiskt en tejp som slår gaffatejpen nu när jag tänker på det. Det är en svart filttejp som används bl.a. inom armén. En ruskigt sexig tejp som gör att det börjar vattnas i munnen. Den är extremt lättjobbad, har god häftförmåga utan att klibba, samt går i många fall att återanvända. Tyvärr är den svår att få tag på. Jag måste nog kitta upp lite. Man kan aldrig ha för mycket tejp.
Nyligen glömde en hantverkare en riktigt stor rulle gaffa hemma hos oss. Vilken jackpot! En sådan har jag aldrig ägt. Den måste kosta minst två hundra spänn. Det var lite som att hitta den gyllene graalen. Jag snodde snabbt åt mig den och gömde den på ett säkert ställe.
Även vanlig maskeringstejp kan charma mig. Min sambo brukar alltid klaga för att jag använder så jävla mycket när jag ska måla något. Jag gör nog av med dubbelt så mycket som en vanlig person. För några år sedan hittade jag en variant som är dyrare och bättre än den vanliga beigefärgade. Det är en blå historia som inte klibbar lika mycket. Väldigt trevlig.
Kontorstejp då? Jag avskyr dom smala transparenta som finns på marknaden. Den bästa sorten är den som har ett mjölkaktigt utseende och är lite mer flexibel. Väldigt bra och tålig att jobba med. Det gäller att se upp med kontorstejpen för det är väldigt lätt att köpa fel sort. Största misstaget är att köpa den som finns i mataffärer. Det är oftast sämsta tänkbara fultejp som kladdar och går sönder bara man tittar på den. Inget man blir lycklig av.
Det finns faktiskt en tejp som slår gaffatejpen nu när jag tänker på det. Det är en svart filttejp som används bl.a. inom armén. En ruskigt sexig tejp som gör att det börjar vattnas i munnen. Den är extremt lättjobbad, har god häftförmåga utan att klibba, samt går i många fall att återanvända. Tyvärr är den svår att få tag på. Jag måste nog kitta upp lite. Man kan aldrig ha för mycket tejp.
torsdag 12 maj 2011
Årets klipp
Titt som tätt får jag för mig att skicka iväg en låtlänk låt till någon jag känner. Det måste vara gåshudsmaterial annars bryr jag mig inte om att dra iväg det. Förmodligen är det blandbands-prylen från 80-talet som gör att jag njuter lite extra mycket av att försöka sprida det jag gillar. Vilken enorm njutning det var att trycka in kassettbandet i stereon när man visste att den man fått bandet av lagt ner stor möda och tid på att få till den perfekta anrättningen.
Att skapa det ultimata blandbandet var en mycket svårbemästrad konst. Första låten skulle vara skitbra, men inte så bra att de andra låtarna blev lidande. Den skulle vara ett intro som skapade stämning och förväntan på vad som komma skulle. Även efterföljande låtars ordning var otroligt avgörande. Tempo, känsla och variation var A och O.
Nu var det inte blandband jag skulle prata om. Jag skickade en låt till min satansdyrkande arbetskamrat A.S. och fick tillbaka en youtube-länk som verkligen verkligen förgyllt min dag. Hur kan det komma sig att ingen har tänkt på kombinationen Black Metal och matlagning förut?! Se hela klippet or burn in hell!
Att skapa det ultimata blandbandet var en mycket svårbemästrad konst. Första låten skulle vara skitbra, men inte så bra att de andra låtarna blev lidande. Den skulle vara ett intro som skapade stämning och förväntan på vad som komma skulle. Även efterföljande låtars ordning var otroligt avgörande. Tempo, känsla och variation var A och O.
Nu var det inte blandband jag skulle prata om. Jag skickade en låt till min satansdyrkande arbetskamrat A.S. och fick tillbaka en youtube-länk som verkligen verkligen förgyllt min dag. Hur kan det komma sig att ingen har tänkt på kombinationen Black Metal och matlagning förut?! Se hela klippet or burn in hell!
tisdag 10 maj 2011
Spotify är för musiksvennar
Har aldrig varit Spotify-användare. Varför? Det jag lyssnar på finns oftast inte där. Visst, jag har det på datorn och använder det titt som tätt men mer än så är det inte. Idag tänkte jag att what the fuck, jag ger det en ordentlig chans, kan ju vara kul att skapa en spellista till brorsan.
Första sökningen: Demiurg – Slakthus Gamleby. Ett projekt som Dan Swanö varit inblandad i, med andra ord långt ifrån obskyr underground.
Resultat: Noll.
Andra sökningen: Enslaved – Axioma Ethica Odini. Hyfsat stort band som funnits med länge. Mix mellan Death och Black Metal.
Resultat: Några gamla skivor men inte den senaste som jag letade efter.
Tredje sökningen: Allegaeon – Fragments Of Form And Function. Mera hårdrock. Inte heller så underground att man måste beställa skivan från någon liten källare i Holland. Finns på CDON till exempel.
Resultat: Noll.
Fjärde sökningen: John Coltrane – Ballads. Grym jazzplatta av mästaren.
Resultat: Det finns en del Coltrane men inte den här skivan.
Jag är nästan lika negativt inställd till iTunes store och köper hellre fysiska CD-skivor med okomprimerad musik. CD-skivan fungerar dessutom som backup efter det att jag rippat skivan i önskad bitrate.
Summa summarum så framstår jag hellre som sur gubbjävel än låter mig dras ner i ett träsk av hype och ruttna Lady Gaga-mp3:or.
Första sökningen: Demiurg – Slakthus Gamleby. Ett projekt som Dan Swanö varit inblandad i, med andra ord långt ifrån obskyr underground.
Resultat: Noll.
Andra sökningen: Enslaved – Axioma Ethica Odini. Hyfsat stort band som funnits med länge. Mix mellan Death och Black Metal.
Resultat: Några gamla skivor men inte den senaste som jag letade efter.
Tredje sökningen: Allegaeon – Fragments Of Form And Function. Mera hårdrock. Inte heller så underground att man måste beställa skivan från någon liten källare i Holland. Finns på CDON till exempel.
Resultat: Noll.
Fjärde sökningen: John Coltrane – Ballads. Grym jazzplatta av mästaren.
Resultat: Det finns en del Coltrane men inte den här skivan.
 |
| Nja ... |
Jag vet att de flesta hyllar Spotify och varje dag tar en paus för att tillbedja denna musiktjänst, inte så konstigt när dom hittar allt dom söker. För min del liknar Spotifys utbud det som finns på den lokala Shell-macken – starkt begränsat och mest den typ av musik som gemene man lyssnar på. Svenne banan-musik helt enkelt. Om jag skulle betala för Premium? Eh, nej tack.
Jag är nästan lika negativt inställd till iTunes store och köper hellre fysiska CD-skivor med okomprimerad musik. CD-skivan fungerar dessutom som backup efter det att jag rippat skivan i önskad bitrate.
Summa summarum så framstår jag hellre som sur gubbjävel än låter mig dras ner i ett träsk av hype och ruttna Lady Gaga-mp3:or.
lördag 7 maj 2011
onsdag 4 maj 2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)