Ikea suger

Det är dags att svära i kyrkan, eller rättare sagt lägga en brakskit på altaret, för så tabubelagt är det att prata skit om svenskarnas älsklingsbutik nummer ett. Med risk för att bli stenad till döds säger jag det här och nu. Jag avskyr Ikea! Okej, okej, allt är inte skit med Ingvar Kamprads kelgris, men nu är det tamejfan dags att agera motpol.

Det kopiatorlikande beteendet:
Jag hatar att Ikea är übersnabba på att plagiera det senaste inom möbeldesign och sedan sälja det för en spottstyver. Det värsta är att så få verkar veta om att det är så dom jobbar. Eller så skiter dom i det. Eller så är det helt enkelt så att det är bekvämare att gå till en affär som har allt än att faktiskt anstränga sig och leta på annat håll. Oavsett vad, jag vill inte köpa bordslampan Lennart, jag sparar hellre ett halvår och köper the real deal eller så får det bli second hand. Eller, hör och häpna, jag kanske hittar något i en annan möbelaffär!

Sugkvallen:
Ikeas dyrare möbelserier håller väl skaplig kvalitet, men allt annat verkar vara gjort av någon slags flis uppblandat med trälim från Taiwan. Skulle man sätta en skruv fel när man väl tagit hem skiten så trasas delarna sönder som om dom vore gjorda av pappimache. Eller så böjs eländet likt en hängmatta när man belastar det med mer än ett hekto. Vad spelar det då för roll att det är knasbilligt?

Kraftdräneringen:
Det räcker att jag har gått några hundra meter inne på Ikea så känns det som att jag har blyskor istället för sneakers. Det ska stannas och det ska tittas till förbannelse. Att man måste gå tio mil innan man kommer till kassan gör inte saken bättre. Den som lyckats utföra sitt ärende på Ikea på mindre än en timme borde banne mig hamna i Guinness Rekordbok!

Den svettiga fyndhysterin:
Jag har aldrig varit på Ullared, men jag får ofta dom vibbarna när jag står i kassakön. Presentpapper, blomsterpinnar, utgånget julpynt, värmeljus, servetter och kantstött skit från fyndhörnan trängs i folks överfulla kundvagnar. Och sedan måste alla hetsäta fem korvar innan dom åker hem. Man får inte glömma korven! Varför inte ta hem ett helt tjog så är även middagen räddad? Det är ju så billigt.

Monteringen som Gud glömde:
Det finns en anledning till varför det är billigt – Ikeas vinnande gör-det-själv-koncept. Och då menar jag inte bara den förhatliga monteringen. Först ska man lista ut var i butiken paketet finns. Sedan gäller det att hitta en truckförare som kan plocka ner det om det visar sig ligga otillgängligt. Nästa steg är att släpa upp 200-kilos paketet på vagnen. Slutligen ska man använda någon av självbetjäningskassorna också. Toppen ...

Min önskan är att jag aldrig mer ska behöva lägga pengar i snål-Ingvars ficka, men om jag känner mig själv rätt så är det tyvärr inte sista gången jag besöker Ikea.

Blocket-dialog

Säljer ett par kohudar på blocket. Hade en rätt skön dialog med "kalle".

Hej.
Finns kossorna kvar?
hälsningar kalle

Hej!
Den bruna kon har tyvärr lämnat oss. Den ville inte vara kvar i innerstan. Den svartvita finns kvar.
Mvh
Dano

Hej igen.
Ok, tack för snabbt svar, den brunvita var väl den som var mest intressant. Hälsa den svartvita att gräset är grönare på andra sidan.
hälsningar kalle

Mera kräng

Jaha, då var det dags igen. Lagerrensning. Bara att hålla tummarna. So far rockar vi stenhårt på blocket. Timo, my main man, om du gillar vad du ser är det bara att dra iväg ett mail. Fixar mängdrabbat åt dig. Lovar.

Förskönande omskrivningar – vintage

Har funderat lite kring det här med vintage. Alltså jag har inget emot det egentligen, det kan vara grymt charmigt, men den som kom på själva ordet var en riktigt smart jävel. Säg att man hittar en annons där det står "Vintage-fåtölj i skinn med patina", då kanske man tycker att jäklar det där verkar vara något för mig. Fast på sätt och vis betyder det bara "Äldre skinnfåtölj. Något sliten". Det kan också betyda "Gammal äcklig fåtölj i dåligt skick".

Vad jag menar är att vintage som ord används alldeles för ofta i annons- och affärssammanhang. På all möjlig gammal skit. Det har blivit urvattnat. Ett annat vackert ord som fastnat hos mig är skinkryttare, men mer om det en annan dag.

Celebert besök i form av Timo Räisänen

Numera i Timos ägo.

Har krängt av en del grejor på blocket den senaste tiden. Så jäkla skönt att bli av med prylar ibland. Det är som att kånka runt på en tung ryggsäck när man har för mycket där hemma.

Till saken. Lade ut en annons på en barvagn i teak. Schysst möbel som jag och sambon köpte för cirka fem år sedan. Den hittade ingen naturlig plats i vår nya lägenhet så beslutet togs – den ska bort!

Fick mail från några som var mer eller mindre intresserade men så dök det upp ett meddelande från en som titulerade sig timoraisanen@xxxx.com. Första jag tänkte när jag såg mailadressen var att det var någon idiot som körde med alias. För skojs skull googlade jag Timo Räisänen. Tänkte att man vill ju se hur snubben ser ut om det nu skulle vara han som kom hem till oss (jag borde väl veta hur han ser ut men jag lyssnar inte på den typen av musik). Han visade sig vara jätte sugen på möbeln och bad att få komma förbi och kika på den.

Så dök han upp. Han plus sambo och unge. Visst fan var det Timo in the flesh! "Är du Timo Räisänen?" frågade jag. "Ja" svarade han. "Coolt" sa jag. Då blev han röd i ansiktet. Rätt gulligt faktiskt. "Fan att man inte har en platta som du kan signera" sa jag. Då garvade han lite.

Han visade sig vara en riktigt trevlig kille. Helt oförstörd så att säga. Och han köpte barvagnen. Nu vet jag att den är i trygga händer.

> Timo Räisänen (extern länk)

Ting som förgyller tillvaron

Oavsett om du är diktator eller bara en vanlig snubbe med alldeles för mycket stålar så finns det två gyllene alternativ att välja mellan om du dyrkar Michail Kalasjnikovs odödliga klassiker AK-47.

Flos Table Gun Lamp

AK-47 Trophy Gun