Field Target-tävlingen i Vittsjö - frågetecken och glädjeämnen

Då var jag hemma igen och ännu en gång är det dags för reflektion.

Mitt Air Arms S400 MPR FT hade gått som en klocka veckorna innan tävlingen, inga problem eller bekymmer med något sedan jag bytt rail och fästen. Det kändes för en gång skull tryggt och nu skulle inskjutningen gå som en dans.

Inte.

Satte mig ner och redan efter första skottet insåg jag att något var väldigt fel. På 30 meters avstånd låg jag 15 mm för lågt. Vad fan. Testade 50 meter och låg mer än 30 mm lågt. Fan igen. Ville liksom inte tro att det var sant utan fortsatte och trycka av kula efter kulla med samma dåliga resultat. Jaha, skulle detta bli ännu en tävling där prylarna skulle bli en begränsning?

I ren desperation klickade jag mig fram så att bössan tog rätt på 30 meter, sju klick fel i höjdled jämfört med originalinställningarna! Drog sedan några skott på 30 och 40 meter. Det verkade funka. Sedan var det dags att packa ihop eftersom tävlingen skulle dra igång. Mitt Crosman 1720T hade jag inte ens tid att skjuta in ...

Hängde lite läpp under säkerhetsgenomgången och tänkte att det här kommer ju gå sådär. Well, well, bara att försöka slappna av och ta det som det kommer.

Började med en marig station, tre långmål över en sjö och en del vind att tampas med. Fällde bara ett av dem, men var tillräckligt lugn för att kunna analysera skotten och se var träffarna tog. Skotten låg rätt i höjd. Gott!

Sedan rullade det på riktigt bra. Förutom ovan nämnda missar bommade jag en 25 mm-killzone och två relativt enkla 40 mm-mål i stående (avstånd cirka 20 meter). Jag måste ändå vara nöjd med resultatet - 25 av 30 mål fällda. Missarna kan jag inte skylla på materialet.

Fastnade på bild (foto Kent "börne" Nilsson):

Runda två var det dag för "tandpetaren" att bekänna färg - Crosman 1720T. Egenprecisionen i det lilla geväret är det verkligen inget fel på, men den är lite ranglig på grund av låg vikt och att den är så kort. Jag gick tillsammans med en debutant som lånade geväret för att kunna gå ett extravarv.

Trots utebliven inskjutning gick bössan bra och rundan slutade med 20 av 30 fällda mål, det räckte till guld i klassen. Jag hade skitkul och var riktigt avslappnad under hela varvet. Faktum är att det blev en påminnelse om hur kul Field Target faktiskt är, det är lätt att bli lite väl sammanbiten i 16J-klassen och bara fokusera på resultat.

Äntligen en tävling jag kan se tillbaka på och vara nöjd med. Nu väntar Laxå den 19 juni. I Vittsjö var det bara 8 grader till skillnad mot Göteborg där bössan gått som en klocka då det varit mellan 18 och 24 grader. Kanske är felet temperaturrelaterat?

Felsökningen kan börja.

Resultatlistan: http://www.onsalaskytte.se/ftsverige/docs/Snapphanesmallen3_maj2016resultatB.pdf

Field Target-tävling i Vittsjö 15/5

Eureka! Fyra pers ska ta sig från Göteborg till Vittsjö och jag är en av dem som ska med. Såg länge ut att bli ännu en tävling där jag inte kunde delta, men nu skiner istället solen på himlen (trots att väderprognoserna på yr.no och klart.se säger att det ska bli regn hela söndagen).

Jag tar med två bössor till den här tävlingen eftersom en runda består av endast 30 mål och därmed finns det tid och möjlighet att gå två varv:

Air Arms S400 MPR FT med Sightron SIII 10-50x60 (16J pcp-klassen)
Crosman 1720T med Hawke Sidewinder 30 8-32x56 (10J pcp-klassen)

Crosman 1720T är inte ett optimalt Field Target-vapen på något sätt, även om egenprecisionen faktiskt är riktigt bra. Bössan har dålig balans och väger så lite att den lätt börjar fladdra, speciellt i stående position. Jag har åtminstone fått på en hamster och ett förhöjt kindstöd på geväret (som egentligen är en pistol med av- och påtagbar plaststock). Har inte haft med den på banan vid mer än tre tillfällen, men det ska ändå bli jätte kul att gå ett varv med den och se vad den här lilla krabaten kan åstadkomma. Kulvalet blir JSB RS för flackare kulbana plus att bössan går bra med den ammon.

Delarna jag fått på är av acetalplast som slipats och putsat. Blev riktigt bra faktiskt och det adderade lite behövlig extravikt. Har även fått på en justerbar bakkappa som inte är med på de här bilderna. Sticker inte under stol med att den ser lätt bisarr ut med det stora kikarsiktet monterat.

Länk till tävlingen: http://www.onsalaskytte.se/ftsverige/docs/Snapphanesmallen2016_3.pdf 

Jag ber en stilla bön till vädergudarna och hoppas att vi får okej väder på tävlingen. Om inte åker regnstället på, ingen idé att sura över lite vatten.

Field Target-tävlingen i Vittsjö

Vädret, naturen, banan, korven, ja i princip allt var på topp under söndagens tävling i Vittsjö. Extra imponerande att banan var så bra med tanke på att detta var första gången som Vittsjö anordnande en Field Target-tävling. Det var bara ett fåtal eldsjälar som riggade alla mål och de ska ha ordentligt med beröm för den insatsen.

Det kändes bra för mig under hela tävlingen. Satte en hel del mål i både knästående och stående vilket alltid är bra för självförtroendet. Satte också ett helt osannolikt skott på 50 meter i blåst. Råflyt såklart, men känslan var helt fantastik. Fick hålla ut i princip ett helt mål åt vänster och fem mildots upp. Det är ett sådant där skott som jag missar nio gånger av tio, jäkla tur att träffen kom på en tävling!

Gubbarna och gummorna hade som sagt gjort ett makalöst fint arbete för att få till tävlingen, men tröttheten tog ut sin rätt i och med det blev en miss i resultatlistan. Istället för 35 fällningar skulle jag ha 38, och efter kontrollräkning är nu listan uppdaterad och ordningen återställd. Faktum är att jag skulle fått guld istället för silver. Valören på medaljen spelar kanske mindre roll med tanke på hur få det var som tävlade i klassen, men för mig var det viktigt rent mentalt att få med ett bra resultat hem till Götet i och med att precis allt strulade så förbannat i Onsala.

Nu återstår det bara ett par veckor innan det är dags för Riksmästerskapet i Skepplanda och som vanligt längtar jag redan dit.

> Resultat 

Foto Lasse Laursen.

Här är lite mobilbilder jag tog på min grupp under söndagstävlingen: