Lyckad instats i Onsalas Field Target-tävling

Första tävlingen i år efter ett långt uppehåll. Jag har inte haft möjlighet att tränat alls lika mycket som tidigare, kanske har det gjort att jag fokuserat mer på att varje skott ska vara ett bra skott snarare än att dra iväg flera hundra bulor vid ett och samma träningstillfälle. Att det gick bra den här tävlingen berodde nog mest på att det mentala fungerade otroligt bra, jag var lugn som en filbunke båda varven.

Första varvet gick jag med Steyern i 16,3J PCP-klassen. Fällde 27 av 30 mål och har inget att klaga på utom ett skott i knästående, en reducerad rackare på 13 meters håll om jag inte minns fel. Det sved rätt ordentligt att jag missade den, det var ett enkelt mål.

27 fällningar innebar särskjutning om andra- och tredjeplatsen. Målet en 40 mm killzone på 30 meter som i vanlig ordning skulle skjutas i stående ställning. Jag ställdes mot Fredrik Wessman, en otroligt duktig skytt. Hade inget att förlora då jag redan var skitnöjd med mitt resultat, kanske gjorde det att jag var relativt avslappnad och fällde målet medans Fredrik bommade. Saken var klar, andraplatsen tillföll mig. Vann gjorde Tomaz Holmström med 29 fällningar.

Varv två gick jag med "tandpetaren" - min Crosman 1720T. Det flöt på fint och slutresultatet blev 22 av 30 möjliga fällningar. Jag förvånade mig själv genom att fälla lika många mål i stå och knä som med Steyern. 22 fällningar innebar förstaplasten den här gången.

Väl hemma konstaterade jag att prylarna fungerat som de skulle utom ett skott med 1720T - ett långmål där skottet tog cirka 12 cm lågt. Kraftig motvind? Dålig kula? Vad vet jag ... Balansen och ergonomin i den lilla karbinen är helt okej nu. UIT-railen jag monterat under förstocken fungerade klockrent då jag kunde flytta över hamstern från Steyern när jag tog mig an andra varvet.

Efter tävlingen fixade jag till kolfiberröret som håller kindstödet på plats på Steyern. Av lathet hade jag bara skruvat fast det med originalskruven och så att säga klämt den på plats. Det satt okej men men inte helt hundra. Borrade helt sonika igenom röret så att skruven gick in och satte sig ordentligt. Bakkappan fungerade bra på tävlingen. Jag hade ledsnat på kroken som flyttade på sig trots att jag dragit åt svinhårt och använt Loctite. En rejäl skruv rakt igenom hela härligheten gjorde att den nu sitter som berget.

Den här tävlingen är jag såklart otroligt nöjd med. Det hade varit kul att vara med på flera i år, men jag får lämna det öppet med tanke på läget på hemmafronten.

Lite bilder från dagen. Foto Tomaz Holmström, Fredrik Wessman, Lasse Laursen och Kent Nilsson.

Inskjutning.

Steyern gjorde som den blev tillsagd den här dagen.

Särskjutning om andra- och tredjeplatsen 16,3J PCP.

Smålurig station pga bergets utformning vid skjutplatsen.

Medaljtagarna i samtliga klasser.

Stor skruv håller kroken på plats. Inte så snyggt kanske, men funktionellt.

Även kindstödet sitter nu ordentligt.

Bättre anläggning än med originalet.

Den lilla UIT-railen som gör det möjligt att flytta över finhamstern från Steyern.

Utmaningen - tre bössor, tre tavlor

Utmanade mig själv genom att skjuta tre olika bössor i stående ställning från 14 meters avstånd. Blev lite förvånad över att det gick helt okej med 1720T. Steyern är tyngst av de tre vilket kan vara en fördel, men det var klart kännbart eftersom alla tavlorna sköts utan paus och jag avslutade med den.

Crosman 1720T.

Bästa serien jag skjutit med Crosman 1720T i stående ställning.

Air Arms S400 MPR FT.

Eftersom Air Arms-bössan inte används ofta är jag klart nöjd med tavlan.

Steyr LG 110 HP Hunting.

Bästa serien sköts med Steyern. Hade nästan blivit lite orolig annars ...

Inskjutning och inspektion av skogsbanan i Örgryte

Idag tog jag en snabbis till Örgryte för att kolla kikarinställningarna på min Crosman 1720T. Eftersom geväret väger så lite och är delbart fungerar det utmärkt att trycka ner hela kalaset i en ryggsäck och hoppa på cykeln, något jag inte skulle göra med min Steyer som är en stor och tung åra i jämförelse. Inställningarna var i sin ordning förutom att riggen låg några klick för högt på 50 meter.

Efter inskjutningen tog jag mig till skogsbanan för att kolla så att allt stod rätt till. Det finns ju en del djur runt Delsjön som kan trampa sönder saker, men framför allt så kan folk som vandrar i området få för sig att göra något dumt. Allt verkade intakt, men det hade växt något alldeles vansinnigt i skogen så det kommer behöva röjas en del för att det ska bli bra igen.

Jag passade på att latja lite med min Crosman och dra ett gäng skott på skogsbanan. Svårt att låta bli liksom.

Jag är ringrostig

14 meter sittande Field Target-ställning med Feinwerkbau 300S Juniversal. De två understa sköts i stående ställning.

Vårens tävlingar i Field Target

Mörrum rankingtävling 29/4:

Som sagt kommer jag inte kunna vara med på så många tävlingar i år. De som ligger någorlunda lokalt är de jag har chans anmäla mig till på på grund av omständigheterna hemma. Mörrum gick med andra ord bort för min del. Riktigt synd, för förutom att tävlingarna där brukar vara välordnade och kul så sover jag alltid över i klubbstugan vilket innebär grillning, öldrickande och snack med likasinnade.

Onsala rankingtävling 14/5:

Denna var jag med på och i vanlig ordning sköt jag inte speciellt bra. Landade på en delad nioendeplats av totalt 17 tävlande i 16,3J-klassen. Av någon anledning skjuter jag alltid halvdåligt i Onsala, så jag är ändå inte jätte missnöjd.

En mycket välordnad tävling där arrangörerna i vanlig ordning hade stenkoll. Hatten av.

Skepplandas tävling 28/5:

Tävlingen annonserades först en vecka innan startdatumet, så deltagarantalet blev inte speciellt bra. Flest startande blev det i 16,3J-klassen.

Jag fällde 24 av 30 mål vilket fyra (!) andra också gjorde. En av dessa var tvungen att sticka hem tidigare och en annan lämnade walk over på grund av ryggproblem. Resultat - jag och en till fick göra upp om tredjeplatsen med hjälp av särskjutning. Särskjutning innebar i det här fallet att fälla ett mål i stående ställning på cirka 30 meters avstånd. Båda missade första skottet och sedan lyckads jag sätta två på raken. Tredjeplatsen var därmed min.

Ett annat glädjeämne för dagen var att jag lyckades fälla ett långmål - avstånd 47 meter i stående ställning (vilket egentligen är för långt om man synar regelverket). Total glädje infann sig såklart.

I 10J pcp-klassen var det bara tre deltagare (tror jag). Jag körde med min Crosman 1720T - första försöket med nya konfigurationen och dessutom hade jag skjutit väldigt lite med den de senaste månaderna. Upplevde det som att det gick halvknackigt men fällde åtminstone ett mål i stående vilket inte är lätt med den lilla karbinen. 18 av 30 möjliga fällningar räckte ändå till förstaplatsen, så två pokaler fick följa med hem.

Jag hade en riktigt jobbig natt innan tävlingen. En son i ständigt behov av hjälp som aldrig somnade och jag var mycket nära att kasta in handduken och skita i allt. Nu blev det inte så och det känns enormt skönt att ta med sig något bra hem inför det långa sommaruppehållet.

Bortsett från stationerna med knästående och stående ställning var detta en lätt tävling. Lik förbannat missade jag två lätta mål ...

Det behövs fler klubbar som anordnar FT-tävlingar, så jag tänker inte börja klaga på de småfel som Skepplanda-arrangörerna stod för. Ingen som var med på tävlingen hade några större klagomål och allt flöt på relativt bra. Skepplanda har inte sysslat med FT så länge och dessutom har flera av de som tidigare varit med och anordnat tävlingar lämnat klubben.

Tredjepriset är felmärkt, det ska stå Int. PCP 16,3 J.

Foto Lasse Laursen.

Foto Lasse Laursen.

Foto Lasse Laursen.

Foto Lasse Laursen.

Hur långt kan man skjuta med blott 9 joul?

Svaret lyder som följer: upp till 100 meter är faktiskt ingen omöjlighet om det är absolut vindstilla och materialet håller hög kvalitet.

Jag gav mig iväg till banan tidigt idag, var på plats när solen nyss gått upp och daggen fortfarande tyngde ner det överbevuxna skjutfältet. Flaggan, som alltid ska hissas vid skjutning, slokade och såg riktigt vissen ut. Med andra ord helt perfekta förutsättningar för att skjuta in riggen.

Tanken med det här geväret är inte att ha det som ett tävlingsvapen. Nej, det ska vara en enkel back to basics-bössa att plocka fram när man ledsnat lite på Field Target och bara vill panga och plinka för skojs skull utan själva tävlingsmomentet. Dessutom är den ju faktiskt licensfri vilket möjliggör utflykter till landet och lite skojskytte med polarna. Total kostnad för hela kalaset ligger på cirka 2500 kr. Alltså bössa, sikte, bipod och tillhörande fäste. Otroligt rimliga pengar i sammanhanget om man ser till vad utrustningen kan prestera.

Trots den ringa utgångshastigheten, cirka 195 meter per sekund med JSB RS, är tanken att oftast skjuta med den här bössan på över 50 meters avstånd. Visst, det krävs att vädergudarna är på ens sida, och även en del tur för att lyckas träffa objekt som inte är större än en 33 centiliters-burk när man börjar prata 80-100 meter. Men möjligt är det, och belöningen är stor när man lyckas och får i alla fall mig att flina som ett litet barn på julafton.

Efter att ha skjutit in "Juniversalen" på 10-70 meter bestämde jag mig för att prova lyckan på lite längre håll. Sagt och gjort, trampade ut i terrängen och ställde upp två burkar 85 meter från skjutplasten, allt enligt avståndsmätaren från Kjell & Company. Efter att ha nollat kikaren på 50 meter med 16 gångers förstoring visade det sig att jag var tvungen att dra ner till 8 gånger för att få den sista dotten i siktet att leverera kulorna dit jag ville ha dem. Efter det fick jag faktiskt in några träffar på raken! Slängde upp mobilen och filmade ett par skott. Blev ju inga spektakulära filmer direkt, men lite kul att få det dokumenterat ändå.

Om man tittar riktigt noga i fullskärmsläge kan man faktiskt se hur burken vinglar till av träffen.

Den här filmen innehåller bara själva promenaden från skjutplatsen fram till målet. Egentligen ville jag bara att man skulle få lite känsla för avståndet - 85 meter.

Inskjutningen med det snorbilliga lågbudgetsiktet "Sniper 4-16x50" resulterade i denna Reticle View:

Alla med lite koll vet att Feinwerkbau 300S-platfromen är grym, men ändå kan man ibland förvånas av hur otroligt bra de här vapnen kan prestera på längre håll trots den blygsamma effekten.

Field Target-tävling i Vittsjö 15/5

Eureka! Fyra pers ska ta sig från Göteborg till Vittsjö och jag är en av dem som ska med. Såg länge ut att bli ännu en tävling där jag inte kunde delta, men nu skiner istället solen på himlen (trots att väderprognoserna på yr.no och klart.se säger att det ska bli regn hela söndagen).

Jag tar med två bössor till den här tävlingen eftersom en runda består av endast 30 mål och därmed finns det tid och möjlighet att gå två varv:

Air Arms S400 MPR FT med Sightron SIII 10-50x60 (16J pcp-klassen)
Crosman 1720T med Hawke Sidewinder 30 8-32x56 (10J pcp-klassen)

Crosman 1720T är inte ett optimalt Field Target-vapen på något sätt, även om egenprecisionen faktiskt är riktigt bra. Bössan har dålig balans och väger så lite att den lätt börjar fladdra, speciellt i stående position. Jag har åtminstone fått på en hamster och ett förhöjt kindstöd på geväret (som egentligen är en pistol med av- och påtagbar plaststock). Har inte haft med den på banan vid mer än tre tillfällen, men det ska ändå bli jätte kul att gå ett varv med den och se vad den här lilla krabaten kan åstadkomma. Kulvalet blir JSB RS för flackare kulbana plus att bössan går bra med den ammon.

Delarna jag fått på är av acetalplast som slipats och putsat. Blev riktigt bra faktiskt och det adderade lite behövlig extravikt. Har även fått på en justerbar bakkappa som inte är med på de här bilderna. Sticker inte under stol med att den ser lätt bisarr ut med det stora kikarsiktet monterat.

Länk till tävlingen: http://www.onsalaskytte.se/ftsverige/docs/Snapphanesmallen2016_3.pdf 

Jag ber en stilla bön till vädergudarna och hoppas att vi får okej väder på tävlingen. Om inte åker regnstället på, ingen idé att sura över lite vatten.