Titt som tätt får jag för mig att skicka iväg en låtlänk låt till någon jag känner. Det måste vara gåshudsmaterial annars bryr jag mig inte om att dra iväg det. Förmodligen är det blandbands-prylen från 80-talet som gör att jag njuter lite extra mycket av att försöka sprida det jag gillar. Vilken enorm njutning det var att trycka in kassettbandet i stereon när man visste att den man fått bandet av lagt ner stor möda och tid på att få till den perfekta anrättningen.
Att skapa det ultimata blandbandet var en mycket svårbemästrad konst. Första låten skulle vara skitbra, men inte så bra att de andra låtarna blev lidande. Den skulle vara ett intro som skapade stämning och förväntan på vad som komma skulle. Även efterföljande låtars ordning var otroligt avgörande. Tempo, känsla och variation var A och O.
Nu var det inte blandband jag skulle prata om. Jag skickade en låt till min satansdyrkande arbetskamrat A.S. och fick tillbaka en youtube-länk som verkligen verkligen förgyllt min dag. Hur kan det komma sig att ingen har tänkt på kombinationen Black Metal och matlagning förut?! Se hela klippet or burn in hell!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar