Skönt att sätta alla.
Gevär: Air Arms S400 MPR FT
Kikare: Zos 10-40x50 (körde 36x förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: 1 per killzone
Ammo: JSB Exact .177
lördag 27 december 2014
torsdag 25 december 2014
Det blev lite skytte på självaste Julafton!
Stående utan stöd på 40, 25 och 15 mm killzone. Otroligt nöjd med att jag satte alla på sista raden.
Gevär: Air Arms S400 MPR FT
Kikare: Zos 10-40x50 (körde 36x förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: 1 per killzone
Ammo: JSB Exact .177
Gevär: Air Arms S400 MPR FT
Kikare: Zos 10-40x50 (körde 36x förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: 1 per killzone
Ammo: JSB Exact .177
tisdag 23 december 2014
Mera stående skytte
40, 25 och 15 mm killzone. De små rackarna är verkligen en utmaning för mig.
Gevär: Feinwerkbau 300SU
Ställning: Sående utan stöd
Kikare: Hawke Sidewinder 30 8-32 x 56 (använde 32 ggr förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: XX
Ammo: JSB RS .177
Gevär: Feinwerkbau 300SU
Ställning: Sående utan stöd
Kikare: Hawke Sidewinder 30 8-32 x 56 (använde 32 ggr förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: XX
Ammo: JSB RS .177
onsdag 3 december 2014
Nya sätt att träna
Försöker numera skjuta mer på fiktiva killzones snarare än på traditionella tavlor. Inbillar mig att det är bättre då man inte har de stödlinjer som finns på de vanliga 10-meterstavlorna vilket gör det hela lite mer komplicerat och mer likt Field Target.
Gevär: Air Arms S400 MPR FT
Ställning: Stående utan stöd
Kikare: Zos 10-40x50 (körde 36x förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: 29
Ammo: JSB Exact .177
Gevär: Air Arms S400 MPR FT
Ställning: Stående utan stöd
Kikare: Zos 10-40x50 (körde 36x förstoring)
Avstånd: 14 meter
Antal skott: 29
Ammo: JSB Exact .177
söndag 30 november 2014
Field Target-säsongen 2014 avklarad
Nu när Field Target-säsongen 2014 kommit till sin ände är det dags för lite reflektion. Det har det varit ruskigt kul och jag är fullständigt biten! Jag deltog i sex tävlingar totalt. Den sista tävlingen sköt jag med mitt nya PCP-gevär som inhandlats begagnat, tidigare tävlingar deltog jag i 10-joul fjäder med mitt Feinwerkbau 300S Universal. Det gick ganska så skapligt och jag rankas numera som trea i klassen, några pallplaster blev det också!
Det ska väl sägas att vissa av medaljer inte var jätte svåra att kamma hem då deltagarantalet var lite dåligt på ett par av tävlingarna. Men visst är det är kul med trofeér och det gäller att alltid ställa upp så ofta man kan. Min bästa prestation under 2014 var nog på hemmatävlingen som Fuxerna anordnade, trots hällregn lyckades jag hålla ihop det och skjuta riktigt bra.
Jag lyckades faktiskt komma tvåa med mitt nya Air Arms S400 MPR FT i årets sista tävling, och det trots att jag skruvade bort mig fullständigt de fyra första målen. Hade inte mina trevliga medtävlare hejat på mig så hade jag kastat in handduken.
> Resultat Laxå 2014
> Resultat Laxå Riksmästerskap 2014
> Resultat Fuxerna 2014
> Resultat Onsala 2014
> Resultat Mörrum 2014
Foto Lasse Laursen.
2015 är tanken att jag ska få licens på mitt Air Arms S400 MPR FT och tävla i 16-joulsklassen. Det är stenhård konkurrens där, så att hamna på pallen kommer bli tufft.
Ett av nöjena med Field Target är customiseringen. Jag börjar bli nöjd med geväret nu. Hamstern (handstödet) känns riktigt bra och den justerbara bakkappan från Anschüts med tillhörande krok gör geväret mycket trevligt att skjuta med. Det som saknas är ett bättre sikte. Idag sitter det ett kinatillverkat skräpsikte monterat, det duger inte. Det lutar åt ett Falcon T50 som lämpar sig väl för Field Target och ligger bra till prismässigt. Men det får vänta till våren.
Såhär ser bössan ut i dagsläget:
In action sista tävlingen i Mörrum:
Det ska väl sägas att vissa av medaljer inte var jätte svåra att kamma hem då deltagarantalet var lite dåligt på ett par av tävlingarna. Men visst är det är kul med trofeér och det gäller att alltid ställa upp så ofta man kan. Min bästa prestation under 2014 var nog på hemmatävlingen som Fuxerna anordnade, trots hällregn lyckades jag hålla ihop det och skjuta riktigt bra.
Jag lyckades faktiskt komma tvåa med mitt nya Air Arms S400 MPR FT i årets sista tävling, och det trots att jag skruvade bort mig fullständigt de fyra första målen. Hade inte mina trevliga medtävlare hejat på mig så hade jag kastat in handduken.
> Resultat Laxå 2014
> Resultat Laxå Riksmästerskap 2014
> Resultat Fuxerna 2014
> Resultat Onsala 2014
> Resultat Mörrum 2014
Foto Lasse Laursen.
Ett av nöjena med Field Target är customiseringen. Jag börjar bli nöjd med geväret nu. Hamstern (handstödet) känns riktigt bra och den justerbara bakkappan från Anschüts med tillhörande krok gör geväret mycket trevligt att skjuta med. Det som saknas är ett bättre sikte. Idag sitter det ett kinatillverkat skräpsikte monterat, det duger inte. Det lutar åt ett Falcon T50 som lämpar sig väl för Field Target och ligger bra till prismässigt. Men det får vänta till våren.
Såhär ser bössan ut i dagsläget:
In action sista tävlingen i Mörrum:
Foto Kent Nilsson, Mörrums Skyttegille. |
Foto Kent Nilsson, Mörrums Skyttegille. |
söndag 12 oktober 2014
onsdag 8 oktober 2014
Washburn custom camo
Bestämde mig för att göra camo-mönster på guran. Var först lite inne på att betsa gitarren, men eftersom värmepistolen gått ganska hårt åt träet så valde jag att lacka istället.
Jag började att spraya med en ljus färg, Fosco Desert. Hela burken gick i princip åt. Fördelen med sprayfärg är att den torkar väldigt snabbt, så projektet behöver inte stå stilla särskilt länge. Bra om man som jag är otålig. När lacken torkat våtslipade jag med en mjuk slipkudde som jag skulle tippa motsvarar 500-korn.
Nästa steg var att maskera för färg nummer två, Fosco English green. Maskeringsarbetet tog en dryg timma och lackeringen mindre än trettio minuter. Eftersom man så att säga jobbar med lager när man gör camo så kan man alltid lacka över dåliga partier en extra gång om man känner för det, det gör arbetet relativt förlåtande.
Redan nu tycker jag att gitarren ser grym ut så det ska bli spännande att se vad ytterligare två färger kan tillföra. Härnäst blir det Mud Brown och Flat Black!
Jag började att spraya med en ljus färg, Fosco Desert. Hela burken gick i princip åt. Fördelen med sprayfärg är att den torkar väldigt snabbt, så projektet behöver inte stå stilla särskilt länge. Bra om man som jag är otålig. När lacken torkat våtslipade jag med en mjuk slipkudde som jag skulle tippa motsvarar 500-korn.
Nästa steg var att maskera för färg nummer två, Fosco English green. Maskeringsarbetet tog en dryg timma och lackeringen mindre än trettio minuter. Eftersom man så att säga jobbar med lager när man gör camo så kan man alltid lacka över dåliga partier en extra gång om man känner för det, det gör arbetet relativt förlåtande.
Redan nu tycker jag att gitarren ser grym ut så det ska bli spännande att se vad ytterligare två färger kan tillföra. Härnäst blir det Mud Brown och Flat Black!
måndag 6 oktober 2014
Min Washburn får nytt stuk
Ledsnade på sunburst-looken, så värmepistolen åkte fram och ett par timmar senare var gitarrkroppen trären. Det funkade riktigt bra att hetta upp och ta bort lacken, så jag behövde inte använda grövre papper än 320-korn efteråt för att få en bra finish. Nu återstår bara att bestämma sig för hur guran ska se ut ...
lördag 4 oktober 2014
tisdag 5 augusti 2014
Gaza – ska vi bara se på?
Nu har vi alla följt krisen i Mellanöstern under flera veckor. Raketer hit och bomber dit. Är jag förvånad över att detta händer? Nej, inte alls. Är jag förvånad över att båda parterna anklagas för krigsbrott och brott mot mänskligheten. Nej, inte alls.
Å ena sidan så har vi en FN-klassificerad terrororganisation vid namn Hamas. En härlig liten konstellation som så fint kallar sig "Islamiska Motståndsrörelsen". De har under många år pysslat med självmordsbombningar, tortyr, spontana avrättningar och raketattacker mot civila mål. Och så gillar de att se ned på homosexuella och lesbiska och kalla dem för perversa missfoster. Ett jävligt gött gäng helt enkelt.
Å andra sidan har vi krigsmaskinen Israel. Israel som år 1948 förklarade staten Israel självständig. Tyvärr tyckte hela arabvärlden att det var en jävligt dålig idé, så dagen efter självständighetsförklaringen blev det såklart krig. Efter kriget fördrevs nästan en miljon araber och judar började strömma in i Israel eftersom "den tusenåriga drömmen om det egna landet besannats". Israel passade även på att rasera ett stort gäng arabiska byar i samband med den stora flykten. Varför inte liksom.
Fram till idag har Israel angripit Suezkanalen och Tiranasundet, bonkat arbaber under sexdagarskriget, försökt att angripa Kairo, invaderat Libanon, ockuperat Västbanken och Gazaremsan. Ja, listan kan göras hur lång som helst. Israel har även anklagats för krigsbrott av FN under Gaza-kriget 2008-2009. Israel gillar att kriga vårdslöst helt enkelt. Till deras försvar ska sägas att de ofta får försvara sig mot galna araber, bland annat PLO och Hizbollah.
Vi får nyhetsrapporter om att barn dör. Om att sjukhus och skolor bombas utan urskiljning. Omvärlden verkar tro att nu när det gått så långt så ska väl ändå kombattanterna lägga ned vapnen och sluta fred. Eh, va? Tror folk helt seriöst att en fullständigt galen terrororganisation, Hamas, och ett maktmissbrukande neurotiskt krigsmonster, Israel, bryr sig ett endaste dyft om detta? Svaret är nej. Ett rungande nej. De bryr sig inte ett skit. Så innan ni får för för er att måla plakat och knalla ner på stan eller slänga ihop en plan som innefattar att strypa dasspappersleveranserna till Israel bör ni kanske tänka två gånger. Det kommer inte hjälpa ett piss. Det enda de här två parterna förstår är när det kommer en fet blyskur i deras riktning, det är tyvärr det enda språket de talar.
Vi kan välja att sitta på första parkett och se hur det här kriget tar slut, för det kommer det förr eller senare att göra. Men sett till historien så kommer det blossa upp nya konflikter och fler barn kommer att dö. Militärt ingripande från omvärlden är den enda vägen att gå. FN måste sätta ner foten i nyllet på de här idioterna och skicka ett meddelande som säger "Håller ni på så här då jävlar smäller det". Antingen det eller så får FN förpassa sig till ett mörkt hörn med skämsmössan djupt nerdragen över öronen för jag börjar bli jävligt less på deras inkompetenta handlande.
söndag 13 juli 2014
I ambitionens tecken
Fick ett ryck och lade upp ett urval av mina foton på en portfoliositen format.com. Blev riktigt nöjd faktiskt!
> daniel-hultberg.format.com
> daniel-hultberg.format.com
torsdag 3 juli 2014
onsdag 25 juni 2014
tisdag 24 juni 2014
tisdag 10 juni 2014
Tredjeplats i Laxå Field Target
Som sagt blev det pallplats i Laxå Field Target-tävling i klassen 10 joule fjäder. Inte så himla mycket att vara stolt över kanske med tanke på att det var så få tävlande i klassen. Men jag är skapligt nöjd med insatsen och jag sköt bättre än i Onsala. Och det är det viktigaste just nu, att jag känner att jag gör framsteg och blir bättre.
En sak som var lite lustig, eller olustig beroende på hur man ser på saken, var att en funktionär räknade fel på mitt scorecard. Träffarna stod med, men när det skulle summeras så blev resultatet noll på två stationer där jag sköt fullt.
Av en ren händelse tog jag en bild på bössa och scorecard med iPhonen innan resultatet lämnades in till tävlingsledningen. Tur det, för annars hade jag missat felet.
Det blev lite snöpligt det hela, för det blev en särskjutning då vi var tre personer som hamnade på 19 poäng vardera. Jag sköt värdelöst och bommade på första skottet och det slutade med att en kille som är med både i Onsalas och Fuxernas skytteklubb knep tredjeplatsen. Trodde han, för det visade ju sig som sagt i efterhand att det var jag som skulle ha pallplatsen med mina 23 av 30 registrerade träffar. Särskjutningen hade alltså inte behövt äga rum.
Slutet gott allting gott. Tävlingsledningen ändrade resultatet strax efter det att jag skickat in min bild och de själva verifierat poängen. Så nu står pokalen där den hör hemma, närmare bestämt hos mig.
Jag är skitsugen på att sticka på nästa tävling som äger rum i Falun i slutet av juni. Tyvärr ligger det lite väl långt bort för att det ska vara praktiskt möjligt. Men man vet ju aldrig ...
En sak som var lite lustig, eller olustig beroende på hur man ser på saken, var att en funktionär räknade fel på mitt scorecard. Träffarna stod med, men när det skulle summeras så blev resultatet noll på två stationer där jag sköt fullt.
Av en ren händelse tog jag en bild på bössa och scorecard med iPhonen innan resultatet lämnades in till tävlingsledningen. Tur det, för annars hade jag missat felet.
Slutet gott allting gott. Tävlingsledningen ändrade resultatet strax efter det att jag skickat in min bild och de själva verifierat poängen. Så nu står pokalen där den hör hemma, närmare bestämt hos mig.
Jag är skitsugen på att sticka på nästa tävling som äger rum i Falun i slutet av juni. Tyvärr ligger det lite väl långt bort för att det ska vara praktiskt möjligt. Men man vet ju aldrig ...
lördag 7 juni 2014
Facebook-turbulens
Idag hände en lite märklig sak. Satt och småkollade på Fejjan och stötte på en kvinna, vi har gemensamma vänner, som kör med helt öppen och offentlig profil. Jag kan alltså läsa exakt allt som hon tar sig för utan att vara hennes vän på Facebook. Lite halvvågat kan man tycka såhär i tider av diverse digitalt bondfångeri. Eller inte, skit samma.
I all välmening skrev jag ett meddelande till kvinnan där jag sakligt förklarade att jag kunde läsa allt hon skrev. Alltså att hennes Facebook-profil låg vidöppen för ickevänner. Ganska känslig information som boende, resor, semestrar, arbete etc rätt ut i cyberspace till allmän beskådan. Jag tänkte att det kanske helt enkelt var en sekretessinställning som missats, för vem fan vill frivilligt outa den typen av information om sig själv till folk man inte känner? Ärligt talat?
Tji fick jag ...
Kvinnan blev skitsur. Tyckte att jag var ett miffo som påpekat ovanstående och ville inte sluta ifrågasätta mitt oskyldiga lilla meddelande trots att jag bad om ursäkt flera gånger. I hennes värld var jag en idiot och en skurkaktig typ med ont uppsåt!
Jag har lagt detta bakom mig. Jag hoppas att Fru Överkänslig gjort det samma ...
I all välmening skrev jag ett meddelande till kvinnan där jag sakligt förklarade att jag kunde läsa allt hon skrev. Alltså att hennes Facebook-profil låg vidöppen för ickevänner. Ganska känslig information som boende, resor, semestrar, arbete etc rätt ut i cyberspace till allmän beskådan. Jag tänkte att det kanske helt enkelt var en sekretessinställning som missats, för vem fan vill frivilligt outa den typen av information om sig själv till folk man inte känner? Ärligt talat?
Tji fick jag ...
Kvinnan blev skitsur. Tyckte att jag var ett miffo som påpekat ovanstående och ville inte sluta ifrågasätta mitt oskyldiga lilla meddelande trots att jag bad om ursäkt flera gånger. I hennes värld var jag en idiot och en skurkaktig typ med ont uppsåt!
Jag har lagt detta bakom mig. Jag hoppas att Fru Överkänslig gjort det samma ...
lördag 31 maj 2014
Att nöta stående skjutställning
Svåraste skjutställningen enligt mig är stående utan stöd. En ställning jag helt klart behöver öva mer på.
Här en tavla från idag. Avstånd 14 meter. Ett skott per ring utom längst ner till höger där jag sköt tio skott. Ett skott stack iväg åt helvete annars är detta en okej tavla för att vara mig.
Bössa Feinwerkbau 300S Junior.
Bössa Feinwerkbau 300S Junior.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)