Suktat ganska länge efter en momentnyckel, så tillslut beslöt jag mig för att slå till på en Wheeler F.A.T. Wrench. Det dröjde ganska länge innan paketet damp ner i brevlådan, så jag surnade till lite och drog iväg ett mail till jakt.se. Enligt dem hade de den inte i lager vid beställningstillfället, fast jag är säker på att det stod "i lager" när jag tryckte på beställningsknappen. Nåväl, nu är det glömt.
Man kan såklart dra åt skruvar lite lagom hårt istället för att gå och köpa en momentnyckel, men alla tillverkare av rang anger vilket moment som bör användas på deras produkter. Det finns flera födelar med att följa angivelserna, man slipper ha sönder prylarna på grund av att man drar åt för hårt och chansen att vapnet presterar bättre är större. För att ta ett exempel så vet alla som någon gång monterat av och på en stock att det kan hända saker med träffläget beroende på hur hårt eller löst
stockskruvarna dras. Kort sagt, en momentnyckel är en väldigt vettig investering.
Själva handhavandet är enkelt. Dra ner bottenplattan och skruva med- eller motsols för att justera momentet, samtidigt läser man av den lilla stapeln på sidan av nyckeln för att se till att man hamnar på önskat värde. Kalibreringen är inte superexakt, men eftersom nyckeln inte ska användas till att skruva ihop armbandsur så spelar det ingen roll. Det är viktigt att komma ihåg att ”slacka” fjädern i nyckeln när man är klar, blir den liggandes uppspänd under en längre tid så kommer värdena inte stämma. Möjligtvis kan man lämna in nyckeln och kalibrera om den, men det låter jag vara osagt.
F.A.T. Wrenchen mäter i in-lbs istället för Nm som vi är mer vana vid i Sverige. Jag har dock inte behövt konvertera värdena då Howa, Leupold och Warne anger sina värden i just in-lbs. Stockskruvarna drogs till 52.5 in-lbs, railen till 25
in-lbs och ringarna till 20 in-lbs. Förutom att jag nu kommer sova bättre om nätterna hoppas jag kunna se en liten förbättring på banan. Vi får se. Snart ska även Rugern få sig en genomgång.
Visar inlägg med etikett Hawke Airmax. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hawke Airmax. Visa alla inlägg
lördag 18 januari 2020
tisdag 14 januari 2020
Vinterskytte med Howa och Ruger
Inte blivit så mycket skytte det senaste, men nu i helgen blev det två turer till banan. Fick äntligen hem railen till Howan, så det blev drygt femtio skott skjutna på 100-metersbanan. Har köpt på mig sex askar 223 Remington GGG 55 gr då det är förhållandevis billig ammunition. Blåste något fasligt under lördagen och möjligtvis kan det ha påverkat grupperna en del. Bästa femskottsgruppen blev i alla fall inom utlovade 1 MoA på hundra meters avstånd.
Rugern tuggade i sig 200 skott. Norma 2 som normalt sett brukar gå väldigt bra fick se sig besegrad av billiga TopShot. Måste vara en dålig batch från Norma. Den bästa 10-skottsgruppen med TopShot måste anses vara riktigt bra med tanke på hur billig ammunition det är. Mätte aldrig C-C, men bilden nedan talar sitt tydliga språk.
Beställt en Fat Wrench momentnyckel för att kunna dra åt alla skruvar med rätt moment. Vet inte om det kommer göra så stor skillnad, men det kommer kännas bra att veta att allt sitter som det ska. Jag tror jag har en tendens att dra åt skruvar lite för hårt, nu är det snart ett minne blott.
Rugern tuggade i sig 200 skott. Norma 2 som normalt sett brukar gå väldigt bra fick se sig besegrad av billiga TopShot. Måste vara en dålig batch från Norma. Den bästa 10-skottsgruppen med TopShot måste anses vara riktigt bra med tanke på hur billig ammunition det är. Mätte aldrig C-C, men bilden nedan talar sitt tydliga språk.
Beställt en Fat Wrench momentnyckel för att kunna dra åt alla skruvar med rätt moment. Vet inte om det kommer göra så stor skillnad, men det kommer kännas bra att veta att allt sitter som det ska. Jag tror jag har en tendens att dra åt skruvar lite för hårt, nu är det snart ett minne blott.
![]() |
| Första gången med Howan gav mersmak! |
![]() |
| Sightron SIII åkte på i brist på annat. |
![]() |
| Billiga .223 Remington - GGG 55 gr FMJ. |
![]() |
| Fem skott på 100 meter med Howan. |
![]() |
| Rugern presterade bra som vanligt. |
![]() |
| Tio skott med TopShot 22LR på 50 meter. Ordentligt med vind från höger till vänster. |
fredag 8 juni 2018
Forshagaträffen 2018
Åka, inte åka, åka, inte åka. Så höll det på dagarna innan tävlingen för min del. Gav i princip upp, men så fick jag i sista stund klartecken och kunde rafsa ihop grejorna och dra iväg med andan i halsen. Samåkte med min granne som även han skjuter Field Target, om än inte lika mycket som jag själv. Efter drygt tre timmars bilåkande var vi på plats i Värmland.
Forshaga har en grymt fin anläggning, det märks att det är en välmående klubb med välfylld kassa. Vi var flera som sov över i den lyxiga klubbstugan som hade fullutrustat kök, fräscha toaletter och till och med dusch. I anslutning till klubbstugan fanns en fin uteplats under tak. Där huserade en fet gasolgrill som vi grillade käk på under kvällen.
Efter att ha fått en hyfsat god natts sömn i klubbstugan var det dags för tävling. Jag hade ingen bra känsla i kroppen på morgonen. Nervös, trött och ofokuserad. Kanske hade velandet och pressen dagarna innan satt sina spår? Well, well. Efter inskjutningen var det samling för den sedvanliga genomgången och sedan drog pangandet igång.
Under hela dagen var det svinvarmt och folk svettades som grisar. För att göra det hela ännu roligare bestämde sig myggen för att besöka banan och angripa oskyddade kroppsdelar. Det var ganska jobbiga förhållanden bortsett från att det blåste väldigt lite under förmiddagen.
Varv ett gick jag med Steyern och skrapade ihop 24 av 30 fällningar. Med tanke på hur jag kände mig under förmiddagen kan jag absolut inte vara missnöjd med det resultatet. Ingen genomklappning, men långt ifrån lysande. 16,3J PCP är numera en riktigt tuff klass. Hade jag lyckats fälla två mål till hade jag varit med på särskjutning om andraplatsen, nu blev det istället en delad niondeplats. Tomaz Holmström dominerade med 29 fällningar. Som så många andra gånger var han helt ohotad.
>Film från särskjutningen
På eftermiddagen gick jag med min Crosman. Det gick ... åt helvete. Aldrig skjutit så dåligt med den. Det var som att det var första gången jag höll i vapnet. Få tävlanden i 10J-klassen och mediokra resultat från övriga skyttar resulterade överraskande i en andraplats.
För att summera var detta en mycket välordnad och trevlig tävling. Nu är det sommaruppehåll, först den 16 september är det dags för Onsala och 29 september håller Mörrum sin "Höstlaxen". Jag hoppas kunna vara med på båda tävlingarna.
Lite mobilbilder från tävlingen. Foto Daniel Hultberg och Fredrik Wessman.
Forshaga har en grymt fin anläggning, det märks att det är en välmående klubb med välfylld kassa. Vi var flera som sov över i den lyxiga klubbstugan som hade fullutrustat kök, fräscha toaletter och till och med dusch. I anslutning till klubbstugan fanns en fin uteplats under tak. Där huserade en fet gasolgrill som vi grillade käk på under kvällen.
Efter att ha fått en hyfsat god natts sömn i klubbstugan var det dags för tävling. Jag hade ingen bra känsla i kroppen på morgonen. Nervös, trött och ofokuserad. Kanske hade velandet och pressen dagarna innan satt sina spår? Well, well. Efter inskjutningen var det samling för den sedvanliga genomgången och sedan drog pangandet igång.
Under hela dagen var det svinvarmt och folk svettades som grisar. För att göra det hela ännu roligare bestämde sig myggen för att besöka banan och angripa oskyddade kroppsdelar. Det var ganska jobbiga förhållanden bortsett från att det blåste väldigt lite under förmiddagen.
Varv ett gick jag med Steyern och skrapade ihop 24 av 30 fällningar. Med tanke på hur jag kände mig under förmiddagen kan jag absolut inte vara missnöjd med det resultatet. Ingen genomklappning, men långt ifrån lysande. 16,3J PCP är numera en riktigt tuff klass. Hade jag lyckats fälla två mål till hade jag varit med på särskjutning om andraplatsen, nu blev det istället en delad niondeplats. Tomaz Holmström dominerade med 29 fällningar. Som så många andra gånger var han helt ohotad.
>Film från särskjutningen
På eftermiddagen gick jag med min Crosman. Det gick ... åt helvete. Aldrig skjutit så dåligt med den. Det var som att det var första gången jag höll i vapnet. Få tävlanden i 10J-klassen och mediokra resultat från övriga skyttar resulterade överraskande i en andraplats.
För att summera var detta en mycket välordnad och trevlig tävling. Nu är det sommaruppehåll, först den 16 september är det dags för Onsala och 29 september håller Mörrum sin "Höstlaxen". Jag hoppas kunna vara med på båda tävlingarna.
Lite mobilbilder från tävlingen. Foto Daniel Hultberg och Fredrik Wessman.
![]() |
| Inskjutning. |
![]() |
| Mera inskjutning. |
![]() |
| Två lite mariga mål i knästående. |
![]() |
| Ännu en knästående station. |
![]() |
| Tre sittande stationer på raken. |
![]() |
| Hyfsad variation på målen som satt både högt och lågt. |
![]() |
| En skytt som föredrog t-shirt framför varm skyttejacka. |
![]() |
| Liggande ställning är tillåtet på "sittande station" förutsatt att man håller sig till reglerna för detta. En ovanlig ställning man sällan ser numera. |
![]() |
| Tre skyttar gör sig redo för särskjutning om andra, tredje och fjärdeplatsen. |
![]() |
| Medaljtagarna i samtliga klasser. |
måndag 7 maj 2018
Lyckad instats i Onsalas Field Target-tävling
Första tävlingen i år efter ett långt uppehåll. Jag har inte haft
möjlighet att tränat alls lika mycket som tidigare, kanske har det gjort
att jag fokuserat mer på att varje skott ska vara ett bra skott snarare
än att dra iväg flera hundra bulor vid ett och samma träningstillfälle.
Att det gick bra den här tävlingen berodde nog mest på att det mentala
fungerade otroligt bra, jag var lugn som en filbunke båda varven.
Första varvet gick jag med Steyern i 16,3J PCP-klassen. Fällde 27 av 30 mål och har inget att klaga på utom ett skott i knästående, en reducerad rackare på 13 meters håll om jag inte minns fel. Det sved rätt ordentligt att jag missade den, det var ett enkelt mål.
27 fällningar innebar särskjutning om andra- och tredjeplatsen. Målet en 40 mm killzone på 30 meter som i vanlig ordning skulle skjutas i stående ställning. Jag ställdes mot Fredrik Wessman, en otroligt duktig skytt. Hade inget att förlora då jag redan var skitnöjd med mitt resultat, kanske gjorde det att jag var relativt avslappnad och fällde målet medans Fredrik bommade. Saken var klar, andraplatsen tillföll mig. Vann gjorde Tomaz Holmström med 29 fällningar.
Varv två gick jag med "tandpetaren" - min Crosman 1720T. Det flöt på fint och slutresultatet blev 22 av 30 möjliga fällningar. Jag förvånade mig själv genom att fälla lika många mål i stå och knä som med Steyern. 22 fällningar innebar förstaplasten den här gången.
Väl hemma konstaterade jag att prylarna fungerat som de skulle utom ett skott med 1720T - ett långmål där skottet tog cirka 12 cm lågt. Kraftig motvind? Dålig kula? Vad vet jag ... Balansen och ergonomin i den lilla karbinen är helt okej nu. UIT-railen jag monterat under förstocken fungerade klockrent då jag kunde flytta över hamstern från Steyern när jag tog mig an andra varvet.
Efter tävlingen fixade jag till kolfiberröret som håller kindstödet på plats på Steyern. Av lathet hade jag bara skruvat fast det med originalskruven och så att säga klämt den på plats. Det satt okej men men inte helt hundra. Borrade helt sonika igenom röret så att skruven gick in och satte sig ordentligt. Bakkappan fungerade bra på tävlingen. Jag hade ledsnat på kroken som flyttade på sig trots att jag dragit åt svinhårt och använt Loctite. En rejäl skruv rakt igenom hela härligheten gjorde att den nu sitter som berget.
Den här tävlingen är jag såklart otroligt nöjd med. Det hade varit kul att vara med på flera i år, men jag får lämna det öppet med tanke på läget på hemmafronten.
Lite bilder från dagen. Foto Tomaz Holmström, Fredrik Wessman, Lasse Laursen och Kent Nilsson.
Första varvet gick jag med Steyern i 16,3J PCP-klassen. Fällde 27 av 30 mål och har inget att klaga på utom ett skott i knästående, en reducerad rackare på 13 meters håll om jag inte minns fel. Det sved rätt ordentligt att jag missade den, det var ett enkelt mål.
27 fällningar innebar särskjutning om andra- och tredjeplatsen. Målet en 40 mm killzone på 30 meter som i vanlig ordning skulle skjutas i stående ställning. Jag ställdes mot Fredrik Wessman, en otroligt duktig skytt. Hade inget att förlora då jag redan var skitnöjd med mitt resultat, kanske gjorde det att jag var relativt avslappnad och fällde målet medans Fredrik bommade. Saken var klar, andraplatsen tillföll mig. Vann gjorde Tomaz Holmström med 29 fällningar.
Varv två gick jag med "tandpetaren" - min Crosman 1720T. Det flöt på fint och slutresultatet blev 22 av 30 möjliga fällningar. Jag förvånade mig själv genom att fälla lika många mål i stå och knä som med Steyern. 22 fällningar innebar förstaplasten den här gången.
Väl hemma konstaterade jag att prylarna fungerat som de skulle utom ett skott med 1720T - ett långmål där skottet tog cirka 12 cm lågt. Kraftig motvind? Dålig kula? Vad vet jag ... Balansen och ergonomin i den lilla karbinen är helt okej nu. UIT-railen jag monterat under förstocken fungerade klockrent då jag kunde flytta över hamstern från Steyern när jag tog mig an andra varvet.
Efter tävlingen fixade jag till kolfiberröret som håller kindstödet på plats på Steyern. Av lathet hade jag bara skruvat fast det med originalskruven och så att säga klämt den på plats. Det satt okej men men inte helt hundra. Borrade helt sonika igenom röret så att skruven gick in och satte sig ordentligt. Bakkappan fungerade bra på tävlingen. Jag hade ledsnat på kroken som flyttade på sig trots att jag dragit åt svinhårt och använt Loctite. En rejäl skruv rakt igenom hela härligheten gjorde att den nu sitter som berget.
Den här tävlingen är jag såklart otroligt nöjd med. Det hade varit kul att vara med på flera i år, men jag får lämna det öppet med tanke på läget på hemmafronten.
Lite bilder från dagen. Foto Tomaz Holmström, Fredrik Wessman, Lasse Laursen och Kent Nilsson.
![]() |
| Inskjutning. |
![]() |
| Steyern gjorde som den blev tillsagd den här dagen. |
![]() |
| Särskjutning om andra- och tredjeplatsen 16,3J PCP. |
![]() |
| Smålurig station pga bergets utformning vid skjutplatsen. |
![]() |
| Medaljtagarna i samtliga klasser. |
![]() |
| Stor skruv håller kroken på plats. Inte så snyggt kanske, men funktionellt. |
![]() |
| Även kindstödet sitter nu ordentligt. |
![]() |
| Bättre anläggning än med originalet. |
![]() |
| Den lilla UIT-railen som gör det möjligt att flytta över finhamstern från Steyern. |
måndag 28 augusti 2017
Utmaningen - tre bössor, tre tavlor
Utmanade mig själv genom att skjuta tre olika bössor i stående ställning från 14 meters avstånd. Blev lite förvånad över att det gick helt okej med 1720T. Steyern är tyngst av de tre vilket kan vara en fördel, men det var klart kännbart eftersom alla tavlorna sköts utan paus och jag avslutade med den.
![]() |
| Crosman 1720T. |
![]() |
| Bästa serien jag skjutit med Crosman 1720T i stående ställning. |
![]() |
| Air Arms S400 MPR FT. |
![]() |
| Eftersom Air Arms-bössan inte används ofta är jag klart nöjd med tavlan. |
![]() |
| Steyr LG 110 HP Hunting. |
![]() |
| Bästa serien sköts med Steyern. Hade nästan blivit lite orolig annars ... |
söndag 27 augusti 2017
Inskjutning och inspektion av skogsbanan i Örgryte
Idag tog jag en snabbis till Örgryte för att kolla kikarinställningarna på min Crosman 1720T. Eftersom geväret väger så lite och är delbart fungerar det utmärkt att trycka ner hela kalaset i en ryggsäck och hoppa på cykeln, något jag inte skulle göra med min Steyer som är en stor och tung åra i jämförelse. Inställningarna var i sin ordning förutom att riggen låg några klick för högt på 50 meter.
Efter inskjutningen tog jag mig till skogsbanan för att kolla så att allt stod rätt till. Det finns ju en del djur runt Delsjön som kan trampa sönder saker, men framför allt så kan folk som vandrar i området få för sig att göra något dumt. Allt verkade intakt, men det hade växt något alldeles vansinnigt i skogen så det kommer behöva röjas en del för att det ska bli bra igen.
Jag passade på att latja lite med min Crosman och dra ett gäng skott på skogsbanan. Svårt att låta bli liksom.
Efter inskjutningen tog jag mig till skogsbanan för att kolla så att allt stod rätt till. Det finns ju en del djur runt Delsjön som kan trampa sönder saker, men framför allt så kan folk som vandrar i området få för sig att göra något dumt. Allt verkade intakt, men det hade växt något alldeles vansinnigt i skogen så det kommer behöva röjas en del för att det ska bli bra igen.
Jag passade på att latja lite med min Crosman och dra ett gäng skott på skogsbanan. Svårt att låta bli liksom.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



































