Suktat ganska länge efter en momentnyckel, så tillslut beslöt jag mig för att slå till på en Wheeler F.A.T. Wrench. Det dröjde ganska länge innan paketet damp ner i brevlådan, så jag surnade till lite och drog iväg ett mail till jakt.se. Enligt dem hade de den inte i lager vid beställningstillfället, fast jag är säker på att det stod "i lager" när jag tryckte på beställningsknappen. Nåväl, nu är det glömt.
Man kan såklart dra åt skruvar lite lagom hårt istället för att gå och köpa en momentnyckel, men alla tillverkare av rang anger vilket moment som bör användas på deras produkter. Det finns flera födelar med att följa angivelserna, man slipper ha sönder prylarna på grund av att man drar åt för hårt och chansen att vapnet presterar bättre är större. För att ta ett exempel så vet alla som någon gång monterat av och på en stock att det kan hända saker med träffläget beroende på hur hårt eller löst
stockskruvarna dras. Kort sagt, en momentnyckel är en väldigt vettig investering.
Själva handhavandet är enkelt. Dra ner bottenplattan och skruva med- eller motsols för att justera momentet, samtidigt läser man av den lilla stapeln på sidan av nyckeln för att se till att man hamnar på önskat värde. Kalibreringen är inte superexakt, men eftersom nyckeln inte ska användas till att skruva ihop armbandsur så spelar det ingen roll. Det är viktigt att komma ihåg att ”slacka” fjädern i nyckeln när man är klar, blir den liggandes uppspänd under en längre tid så kommer värdena inte stämma. Möjligtvis kan man lämna in nyckeln och kalibrera om den, men det låter jag vara osagt.
F.A.T. Wrenchen mäter i in-lbs istället för Nm som vi är mer vana vid i Sverige. Jag har dock inte behövt konvertera värdena då Howa, Leupold och Warne anger sina värden i just in-lbs. Stockskruvarna drogs till 52.5 in-lbs, railen till 25
in-lbs och ringarna till 20 in-lbs. Förutom att jag nu kommer sova bättre om nätterna hoppas jag kunna se en liten förbättring på banan. Vi får se. Snart ska även Rugern få sig en genomgång.
lördag 18 januari 2020
onsdag 15 januari 2020
Socialdemokratisk populism, ett lågvattenmärke i svensk politik
Regeringens lagförslag, som går ut på att den som påträffas med
ett löstagbart magasin ska ha ett matchande licensvapen, hittades uppenbarligen på av ett gäng sinnesslöa människor. En av dessa människor är Mikael Damberg, inrikesminister i regeringen Löfven II. Herr Damberg har försvarat remissen med näbbar och klor sedan dag ett. Han har ivrigt hävdat att lagförslaget är en ytterst viktig åtgärd för att stävja den rådande våldsspiralen och få bukt med gängkriminaliteten. Alla sportskyttar och jägare vet bättre, det handlar om att trycka dit legala vapenägare. För grovt kriminella kommer givetvis inte sluta använda magasin oavsett om det krävs licens för dem eller inte. Lagförslaget är dessutom ett förtäckt sätt att göra magasin med hög kapacitet olagliga, något som hade skadat många skyttar och jägare som vill träna och tävla.
Det finns cirka två miljoner legala vapen i Sverige. 300.000 svenskar har tagit jägarexamen. Svenska skyttesportförbundet har mer än 100.000 medlemmar i 1100 föreningar, dessutom finns idag drygt 60 föreningar som bedriver handikappskytte. Sverige är alltså ett mycket vapentätt land. Trots detta utgör det legala vapenägandet inget problem. Polisens egna siffror visar att av de hundratals enhandsvapen som beslagtas av polisen i samband med brott varje år, är endast 2–3 procent möjliga att spåra tillbaka till legala ägare. Över 80 procent av dessa vapen har däremot aldrig varit legala i Sverige, och resten går inte att identifiera. Trots detta vill alltså Damberg och company göra det sämre och dyrare för laglydiga vapenägare att jaga, övningsskjuta och utöva sportskytte. De hävdar bestämt att lagen skulle göra så att Polisen fick möjlighet att beslagta magasin från kriminella. Det är såklart rent nys. Polisen kan idag beslagta magasin om de skulle känna för det. Och när Damberg själv blivit tillfrågad har han inte kunnat peka på ett enda konkret rättsfall där poliser tvingats lämna tillbaka magasin som hittats hos gängkriminella.
Lagförslaget är naturlitvis ren populism, ett patetiskt försök av Socialdemokraterna att på ett billigt sätt framstå som handlingskraftiga. Blir lagen verklighet kommer varken gängvåldet eller antalet olagliga vapen att minska, det vet alla som är insatta i frågan. Det hela påminner om "Politician's syllogism" från avsnittet "Power to the People" i BBC´s serie Yes, Prime Minister från 1988:
1. Vi måste göra något
2. Detta är något
3. Därför, måste vi göra något
Jag hoppas innerligt att lagförslaget skrotas och att människor runt om i landet hajar till när de matas med sådant här nonsens. Det här lagförslaget är måhända inte det viktigaste som sker i svensk politik just nu, men sättet det presenteras på är snudd på kriminellt och det måste folk bli medvetna om. För vem vet vad som får stryka på foten nästa gång någon politiker försöker plocka billiga politiska poänger?
Vad jag har för magasin, och vilken kapacitet de har, är fullständigt irrelevant i sammanhanget. Det är dessutom redan reglerat i jaktsammanhang. Socialdemokraterna förtjänar att tappa röster i nästa val om de inte kan prestera bättre än så här. Skäms Damberg! Gör om gör rätt!
Det finns cirka två miljoner legala vapen i Sverige. 300.000 svenskar har tagit jägarexamen. Svenska skyttesportförbundet har mer än 100.000 medlemmar i 1100 föreningar, dessutom finns idag drygt 60 föreningar som bedriver handikappskytte. Sverige är alltså ett mycket vapentätt land. Trots detta utgör det legala vapenägandet inget problem. Polisens egna siffror visar att av de hundratals enhandsvapen som beslagtas av polisen i samband med brott varje år, är endast 2–3 procent möjliga att spåra tillbaka till legala ägare. Över 80 procent av dessa vapen har däremot aldrig varit legala i Sverige, och resten går inte att identifiera. Trots detta vill alltså Damberg och company göra det sämre och dyrare för laglydiga vapenägare att jaga, övningsskjuta och utöva sportskytte. De hävdar bestämt att lagen skulle göra så att Polisen fick möjlighet att beslagta magasin från kriminella. Det är såklart rent nys. Polisen kan idag beslagta magasin om de skulle känna för det. Och när Damberg själv blivit tillfrågad har han inte kunnat peka på ett enda konkret rättsfall där poliser tvingats lämna tillbaka magasin som hittats hos gängkriminella.
Lagförslaget är naturlitvis ren populism, ett patetiskt försök av Socialdemokraterna att på ett billigt sätt framstå som handlingskraftiga. Blir lagen verklighet kommer varken gängvåldet eller antalet olagliga vapen att minska, det vet alla som är insatta i frågan. Det hela påminner om "Politician's syllogism" från avsnittet "Power to the People" i BBC´s serie Yes, Prime Minister från 1988:
1. Vi måste göra något
2. Detta är något
3. Därför, måste vi göra något
Jag hoppas innerligt att lagförslaget skrotas och att människor runt om i landet hajar till när de matas med sådant här nonsens. Det här lagförslaget är måhända inte det viktigaste som sker i svensk politik just nu, men sättet det presenteras på är snudd på kriminellt och det måste folk bli medvetna om. För vem vet vad som får stryka på foten nästa gång någon politiker försöker plocka billiga politiska poänger?
Vad jag har för magasin, och vilken kapacitet de har, är fullständigt irrelevant i sammanhanget. Det är dessutom redan reglerat i jaktsammanhang. Socialdemokraterna förtjänar att tappa röster i nästa val om de inte kan prestera bättre än så här. Skäms Damberg! Gör om gör rätt!
tisdag 14 januari 2020
Vinterskytte med Howa och Ruger
Inte blivit så mycket skytte det senaste, men nu i helgen blev det två turer till banan. Fick äntligen hem railen till Howan, så det blev drygt femtio skott skjutna på 100-metersbanan. Har köpt på mig sex askar 223 Remington GGG 55 gr då det är förhållandevis billig ammunition. Blåste något fasligt under lördagen och möjligtvis kan det ha påverkat grupperna en del. Bästa femskottsgruppen blev i alla fall inom utlovade 1 MoA på hundra meters avstånd.
Rugern tuggade i sig 200 skott. Norma 2 som normalt sett brukar gå väldigt bra fick se sig besegrad av billiga TopShot. Måste vara en dålig batch från Norma. Den bästa 10-skottsgruppen med TopShot måste anses vara riktigt bra med tanke på hur billig ammunition det är. Mätte aldrig C-C, men bilden nedan talar sitt tydliga språk.
Beställt en Fat Wrench momentnyckel för att kunna dra åt alla skruvar med rätt moment. Vet inte om det kommer göra så stor skillnad, men det kommer kännas bra att veta att allt sitter som det ska. Jag tror jag har en tendens att dra åt skruvar lite för hårt, nu är det snart ett minne blott.
Rugern tuggade i sig 200 skott. Norma 2 som normalt sett brukar gå väldigt bra fick se sig besegrad av billiga TopShot. Måste vara en dålig batch från Norma. Den bästa 10-skottsgruppen med TopShot måste anses vara riktigt bra med tanke på hur billig ammunition det är. Mätte aldrig C-C, men bilden nedan talar sitt tydliga språk.
Beställt en Fat Wrench momentnyckel för att kunna dra åt alla skruvar med rätt moment. Vet inte om det kommer göra så stor skillnad, men det kommer kännas bra att veta att allt sitter som det ska. Jag tror jag har en tendens att dra åt skruvar lite för hårt, nu är det snart ett minne blott.
![]() |
| Första gången med Howan gav mersmak! |
![]() |
| Sightron SIII åkte på i brist på annat. |
![]() |
| Billiga .223 Remington - GGG 55 gr FMJ. |
![]() |
| Fem skott på 100 meter med Howan. |
![]() |
| Rugern presterade bra som vanligt. |
![]() |
| Tio skott med TopShot 22LR på 50 meter. Ordentligt med vind från höger till vänster. |
lördag 30 november 2019
Kul med Rugern
Även om jag inte tävlar längre så tycker jag det är roligt att skjuta i olika ställningar. Det blir oftast både stående, knästående och lite liggande med bipod när jag är på banan. Oftast hänger jag på 50-banan, men tycker även det är skoj att skjuta på 100-200 meter vilket såklart är en utmaning med 22LR. Att skjuta i bänk är bra för att verifiera att allt fungerar som det ska, men jag ledsnar väldigt fort på det. Och för kommande jakt är det bra att känna sig säker utan den stabila skjutbänken.
Gjorde en liten film också. Vi har kul mål för 22LR på klubben som direkt indikerar träff eller bom, det tycker jag är mycket roligare än att stansa tavlor dag ut och dag in.
Gjorde en liten film också. Vi har kul mål för 22LR på klubben som direkt indikerar träff eller bom, det tycker jag är mycket roligare än att stansa tavlor dag ut och dag in.
tisdag 13 augusti 2019
Minirecension Kidd Ruger 10/22
Haft min Ruger ett tag nu så tänkte skriva några rader. Bössan är köpt från SCR och består av följande delar:
Titan precision stock inklusive rear anchor (vilket gör att systemet fästs med två skruvar i stocken). Hela paketet känns mycket stabilt.
Titan cheek riser.
Kidd single stage trigger.
Kidd light weigth fluted barrel.
Kidd bolt.
Kidd bolt handle.
Kidd receiver.
Kidd monteringskit.
Gängad pipa 1/2” 28 UNF.
Jag köpte även tre BX-1, varav ett tar fem skott, samt två stycken BX-25. BX-1 matar otroligt bra och jag har endast haft problem ett fåtal gånger efter att ha skjutit cirka 2000 skott. BX-25 däremot krånglar en del. Jag har moddat det ena magasinet full ut. Det sitter mycket tight i brunnen, men det är ändå ganska ofta något skott fastnar eller att det inte matar. Oavsett ammo.
Jag velade länge mellan single eller two stage trigger. Valde till slut single stage då jag inbillade mig att det passade bättre på en halvautomat. Avtrycket är mycket bra, men det är inte som ett bra matchavtryck.
Vad gäller ammunition så har jag testat några varianter av SK, Eley, CCI, RWS samt TopShot och Norma 2. Norma 2 går bäst i min bössa. All testad ammo fungerar utmärkt till plinking, ingen gör bort sig fullständigt. De bästa tioskottsgrupperna jag skjutit är 13 mm cc på 50 meter samt 36 mm cc på 100 meter. Detta med Norma 2.
Jag har testat tre kikarsikten på den här bössan. Leapers Compact 4-12x44, Hawke Airmax 8-32x50 samt Sightron 10-50x60. Sightron kändes för stort och klumpigt även om det fungerade. Leapers kändes faktiskt klockrent ut till 100 meter, inga bekymmer att se träffarna och den låga förstoringen passade en snabbskjutande bössa. Airmax är ganska lätt för sin storlek och jag gillade att skjuta med lite högre förstoring när jag jagade grupper. Just nu sitter Airmax monterat men det kanske blir så att det lilla Leapers-siktet monteras tillbaka. För jakt är det lämpligast av de tre med sin låga förstoring. Vi får se var det slutar.
Jag är mycket nöjd med köpet så här långt.
Titan precision stock inklusive rear anchor (vilket gör att systemet fästs med två skruvar i stocken). Hela paketet känns mycket stabilt.
Titan cheek riser.
Kidd single stage trigger.
Kidd light weigth fluted barrel.
Kidd bolt.
Kidd bolt handle.
Kidd receiver.
Kidd monteringskit.
Gängad pipa 1/2” 28 UNF.
Jag köpte även tre BX-1, varav ett tar fem skott, samt två stycken BX-25. BX-1 matar otroligt bra och jag har endast haft problem ett fåtal gånger efter att ha skjutit cirka 2000 skott. BX-25 däremot krånglar en del. Jag har moddat det ena magasinet full ut. Det sitter mycket tight i brunnen, men det är ändå ganska ofta något skott fastnar eller att det inte matar. Oavsett ammo.
Jag velade länge mellan single eller two stage trigger. Valde till slut single stage då jag inbillade mig att det passade bättre på en halvautomat. Avtrycket är mycket bra, men det är inte som ett bra matchavtryck.
Vad gäller ammunition så har jag testat några varianter av SK, Eley, CCI, RWS samt TopShot och Norma 2. Norma 2 går bäst i min bössa. All testad ammo fungerar utmärkt till plinking, ingen gör bort sig fullständigt. De bästa tioskottsgrupperna jag skjutit är 13 mm cc på 50 meter samt 36 mm cc på 100 meter. Detta med Norma 2.
Jag har testat tre kikarsikten på den här bössan. Leapers Compact 4-12x44, Hawke Airmax 8-32x50 samt Sightron 10-50x60. Sightron kändes för stort och klumpigt även om det fungerade. Leapers kändes faktiskt klockrent ut till 100 meter, inga bekymmer att se träffarna och den låga förstoringen passade en snabbskjutande bössa. Airmax är ganska lätt för sin storlek och jag gillade att skjuta med lite högre förstoring när jag jagade grupper. Just nu sitter Airmax monterat men det kanske blir så att det lilla Leapers-siktet monteras tillbaka. För jakt är det lämpligast av de tre med sin låga förstoring. Vi får se var det slutar.
Jag är mycket nöjd med köpet så här långt.
söndag 7 juli 2019
Jag vill ha ett bra luftgevär i 10 joule, vad ska jag köpa?
Vapen: Ett begagnat Feinwerkbau 300S. Om det är Universal-, juniormodell eller någon annan variant kvittar. Ett HW30S, HW97 eller någon annan kvalitetsbössa från Weihrauch eller AirArms fungerar också alldeles utmärkt. HW30S är ett bra val om du eller någon annan i familjen är kortväxt. Leta begagnat så kommer du billigt undan. De här gevären är kvalitetsvapen, så att köpa ett i andra hand är mycket sällan ett problem. Kolla så vapnet inte är sönderskruvat bara. Avstå initialt från PCP, då drar totalpriset iväg pga pump, fyllkit mm. Personligen väljer jag en Feinwerkbau alla dagar i veckan trots att det är lite tungt, det är nämligen mer eller mindre rekylfritt vilket innebär att det är lättskjutet. Vill du ha Kina-skit från Cabom eller dylikt bara för att bössan ser cool kan du sluta läsa här, vapnets utseende säger absolut ingenting om hur det presterar.
Magasin: Fullständigt oviktigt om du inte måste skjuta snabbt av någon anledning. Att ladda en kula i taget är dessutom oftast snällare mot diabolen än vad ett magasin är plus att du får en välbehövlig paus i skyttet istället för att smacka av ett andraskott lite för snabbt.
Kikare: Köp en märkeskikare med justerbar parallax från 10 meter. Förstoring är inte så viktigt, men ju högre du väljer ju lättare blir det att jaga träffbilder på längre håll. Det hjälper dig även att se träffarna på längre avstånd. 2000 kr räcker lätt för att få något som fungerar tillfredställande.
Kikarfästen: Köp ingen Kina-skit, köp märkesfästen från exempelvis Hawke eller någon annan känd tillverkare. Snåla inte här, då kan du få problem med träffbilder som vandrar eller ännu värre saker. Du hörde vad jag sa, snåla inte här! Och dra inte åt skruvarna för hårt, då riskerar du att förstöra kikarsiktet. Det finns en uppsjö med guider på YouTube som beskriver hur man på ett korrekt sätt monterar ett kikarsikte. Ju noggrannare du gör allt desto bättre kommer du och ditt gevär prestera.
Ammunition: Köp JSB Exact, JSB Express och JSB RS. Testa vilken av dessa sorter som går bäst. Köp ingen annan ammunition, det behövs sannolikt inte. 99,9% av alla luftgevär går bra med någon av JSBs sorter. Avstå från blyfri ammunition, plastammunition med stålspets, spetskulor, plattnosade diaboler (fungerar dåligt på längre avstånd) eller något annat som marknadsförs som ”tufft” eller ”hunting”, det är skit. Jag repeterar, det är skit!
När du väl har dina prylar så sätter du dig i bänk (inte med bipod, utan med stadiga skjutsäckar) en vindstilla dag och skjuter in din bössa på valfritt avstånd. Förslagsvis 25-30 meter.
Njut av fina träffbilder!
Magasin: Fullständigt oviktigt om du inte måste skjuta snabbt av någon anledning. Att ladda en kula i taget är dessutom oftast snällare mot diabolen än vad ett magasin är plus att du får en välbehövlig paus i skyttet istället för att smacka av ett andraskott lite för snabbt.
Kikare: Köp en märkeskikare med justerbar parallax från 10 meter. Förstoring är inte så viktigt, men ju högre du väljer ju lättare blir det att jaga träffbilder på längre håll. Det hjälper dig även att se träffarna på längre avstånd. 2000 kr räcker lätt för att få något som fungerar tillfredställande.
Kikarfästen: Köp ingen Kina-skit, köp märkesfästen från exempelvis Hawke eller någon annan känd tillverkare. Snåla inte här, då kan du få problem med träffbilder som vandrar eller ännu värre saker. Du hörde vad jag sa, snåla inte här! Och dra inte åt skruvarna för hårt, då riskerar du att förstöra kikarsiktet. Det finns en uppsjö med guider på YouTube som beskriver hur man på ett korrekt sätt monterar ett kikarsikte. Ju noggrannare du gör allt desto bättre kommer du och ditt gevär prestera.
Ammunition: Köp JSB Exact, JSB Express och JSB RS. Testa vilken av dessa sorter som går bäst. Köp ingen annan ammunition, det behövs sannolikt inte. 99,9% av alla luftgevär går bra med någon av JSBs sorter. Avstå från blyfri ammunition, plastammunition med stålspets, spetskulor, plattnosade diaboler (fungerar dåligt på längre avstånd) eller något annat som marknadsförs som ”tufft” eller ”hunting”, det är skit. Jag repeterar, det är skit!
När du väl har dina prylar så sätter du dig i bänk (inte med bipod, utan med stadiga skjutsäckar) en vindstilla dag och skjuter in din bössa på valfritt avstånd. Förslagsvis 25-30 meter.
Njut av fina träffbilder!
tisdag 18 september 2018
Onsala Field Target-tävling 16/9
Min Steyr rasade en vecka innan tävlingen. Trasig regulator. Deppade ihop ganska ordentligt och var redo att kasta in handduken. Men så kom jag på att det ändå fanns en liten, liten chans att kunna vara med i 16j-klassen. Mitt Air Arms S400 MPR FT har levt ett liv som Bullpup efter det att jag konverterade den för ett knappt år sedan. Tidsmässigt fanns det en lucka att konvertera tillbaka den och skjuta in den innan tävlingen. En dag var allt jag hade till mitt förfogande för operationen och det var precis så att jag hann med. Gott så, men jag kände mig inte helt bekväm med bössan. Ska man jämföra med något skulle man kunna säga att det var som att byta cykelmodell dagen innan Tour de France. Men, men, bara att bita ihop och gilla läget.
Ett par dagar innan tävlingen kom nästa tråkiga besked, jag hade dragit på mig värsta förkylningen. Feber, hosta och snuva. Bestämde mig för att bita ihop och åka oavsett om himlen rasade ner. Det blev Ipren och Alvedon för att palla med skiten.
På söndag morgon samåkte jag och två Örgryte-medlemmar till Stefan ”gubbe” Olssons bana i Vårgårda. Det var där Onsala hade bestämt sig för att hålla tävlingen denna gång. Fritt från kor och en helt annan ban-layout, såklart, än vad det brukar vara i Onsala. Killarna hade lagt ner ett otroligt jobb på bana, inskjutningsbana och den ack så viktiga fikadelen. Det fanns absolut ingenting att klaga på. Tvärtom, de här killarna vet verkligen hur man dukar en Field Target-bana.
Jag gick första varvet med mitt Air Arms. Det kändes som att jag gjorde ganska dåligt ifrån mig och slutresultatet blev 25 av 30 möjliga fällningar. Jag är ändå ganska nöjd med det med tanke på allt strul som varit. 25 fällningar räckte till en femte plats i 16j-klassen denna gång. Varv två åkte Crosman-karbinen fram, dags för 10j pcp. Skrapade ihop 15 av 30 möjliga fällningar vilket jag var halvnöjd med. Resultatet innebar en andraplats.
Senaste nytt från Staffans Vapen är att min Steyr är lagad och på väg tillbaka till Göteborg. Det ser ut som att jag kommer hinna skjuta in den och vara med på SM om knappt två veckor.
Ett par dagar innan tävlingen kom nästa tråkiga besked, jag hade dragit på mig värsta förkylningen. Feber, hosta och snuva. Bestämde mig för att bita ihop och åka oavsett om himlen rasade ner. Det blev Ipren och Alvedon för att palla med skiten.
På söndag morgon samåkte jag och två Örgryte-medlemmar till Stefan ”gubbe” Olssons bana i Vårgårda. Det var där Onsala hade bestämt sig för att hålla tävlingen denna gång. Fritt från kor och en helt annan ban-layout, såklart, än vad det brukar vara i Onsala. Killarna hade lagt ner ett otroligt jobb på bana, inskjutningsbana och den ack så viktiga fikadelen. Det fanns absolut ingenting att klaga på. Tvärtom, de här killarna vet verkligen hur man dukar en Field Target-bana.
Jag gick första varvet med mitt Air Arms. Det kändes som att jag gjorde ganska dåligt ifrån mig och slutresultatet blev 25 av 30 möjliga fällningar. Jag är ändå ganska nöjd med det med tanke på allt strul som varit. 25 fällningar räckte till en femte plats i 16j-klassen denna gång. Varv två åkte Crosman-karbinen fram, dags för 10j pcp. Skrapade ihop 15 av 30 möjliga fällningar vilket jag var halvnöjd med. Resultatet innebar en andraplats.
Senaste nytt från Staffans Vapen är att min Steyr är lagad och på väg tillbaka till Göteborg. Det ser ut som att jag kommer hinna skjuta in den och vara med på SM om knappt två veckor.
![]() |
| Tar mig an en stående station med min Crosman. |
![]() |
| In action med mitt Air Arms. |
![]() |
| Medaljtagarna i samtliga klasser. |
![]() |
| Resultatlistan. |
fredag 8 juni 2018
Forshagaträffen 2018
Åka, inte åka, åka, inte åka. Så höll det på dagarna innan tävlingen för min del. Gav i princip upp, men så fick jag i sista stund klartecken och kunde rafsa ihop grejorna och dra iväg med andan i halsen. Samåkte med min granne som även han skjuter Field Target, om än inte lika mycket som jag själv. Efter drygt tre timmars bilåkande var vi på plats i Värmland.
Forshaga har en grymt fin anläggning, det märks att det är en välmående klubb med välfylld kassa. Vi var flera som sov över i den lyxiga klubbstugan som hade fullutrustat kök, fräscha toaletter och till och med dusch. I anslutning till klubbstugan fanns en fin uteplats under tak. Där huserade en fet gasolgrill som vi grillade käk på under kvällen.
Efter att ha fått en hyfsat god natts sömn i klubbstugan var det dags för tävling. Jag hade ingen bra känsla i kroppen på morgonen. Nervös, trött och ofokuserad. Kanske hade velandet och pressen dagarna innan satt sina spår? Well, well. Efter inskjutningen var det samling för den sedvanliga genomgången och sedan drog pangandet igång.
Under hela dagen var det svinvarmt och folk svettades som grisar. För att göra det hela ännu roligare bestämde sig myggen för att besöka banan och angripa oskyddade kroppsdelar. Det var ganska jobbiga förhållanden bortsett från att det blåste väldigt lite under förmiddagen.
Varv ett gick jag med Steyern och skrapade ihop 24 av 30 fällningar. Med tanke på hur jag kände mig under förmiddagen kan jag absolut inte vara missnöjd med det resultatet. Ingen genomklappning, men långt ifrån lysande. 16,3J PCP är numera en riktigt tuff klass. Hade jag lyckats fälla två mål till hade jag varit med på särskjutning om andraplatsen, nu blev det istället en delad niondeplats. Tomaz Holmström dominerade med 29 fällningar. Som så många andra gånger var han helt ohotad.
>Film från särskjutningen
På eftermiddagen gick jag med min Crosman. Det gick ... åt helvete. Aldrig skjutit så dåligt med den. Det var som att det var första gången jag höll i vapnet. Få tävlanden i 10J-klassen och mediokra resultat från övriga skyttar resulterade överraskande i en andraplats.
För att summera var detta en mycket välordnad och trevlig tävling. Nu är det sommaruppehåll, först den 16 september är det dags för Onsala och 29 september håller Mörrum sin "Höstlaxen". Jag hoppas kunna vara med på båda tävlingarna.
Lite mobilbilder från tävlingen. Foto Daniel Hultberg och Fredrik Wessman.
Forshaga har en grymt fin anläggning, det märks att det är en välmående klubb med välfylld kassa. Vi var flera som sov över i den lyxiga klubbstugan som hade fullutrustat kök, fräscha toaletter och till och med dusch. I anslutning till klubbstugan fanns en fin uteplats under tak. Där huserade en fet gasolgrill som vi grillade käk på under kvällen.
Efter att ha fått en hyfsat god natts sömn i klubbstugan var det dags för tävling. Jag hade ingen bra känsla i kroppen på morgonen. Nervös, trött och ofokuserad. Kanske hade velandet och pressen dagarna innan satt sina spår? Well, well. Efter inskjutningen var det samling för den sedvanliga genomgången och sedan drog pangandet igång.
Under hela dagen var det svinvarmt och folk svettades som grisar. För att göra det hela ännu roligare bestämde sig myggen för att besöka banan och angripa oskyddade kroppsdelar. Det var ganska jobbiga förhållanden bortsett från att det blåste väldigt lite under förmiddagen.
Varv ett gick jag med Steyern och skrapade ihop 24 av 30 fällningar. Med tanke på hur jag kände mig under förmiddagen kan jag absolut inte vara missnöjd med det resultatet. Ingen genomklappning, men långt ifrån lysande. 16,3J PCP är numera en riktigt tuff klass. Hade jag lyckats fälla två mål till hade jag varit med på särskjutning om andraplatsen, nu blev det istället en delad niondeplats. Tomaz Holmström dominerade med 29 fällningar. Som så många andra gånger var han helt ohotad.
>Film från särskjutningen
På eftermiddagen gick jag med min Crosman. Det gick ... åt helvete. Aldrig skjutit så dåligt med den. Det var som att det var första gången jag höll i vapnet. Få tävlanden i 10J-klassen och mediokra resultat från övriga skyttar resulterade överraskande i en andraplats.
För att summera var detta en mycket välordnad och trevlig tävling. Nu är det sommaruppehåll, först den 16 september är det dags för Onsala och 29 september håller Mörrum sin "Höstlaxen". Jag hoppas kunna vara med på båda tävlingarna.
Lite mobilbilder från tävlingen. Foto Daniel Hultberg och Fredrik Wessman.
![]() |
| Inskjutning. |
![]() |
| Mera inskjutning. |
![]() |
| Två lite mariga mål i knästående. |
![]() |
| Ännu en knästående station. |
![]() |
| Tre sittande stationer på raken. |
![]() |
| Hyfsad variation på målen som satt både högt och lågt. |
![]() |
| En skytt som föredrog t-shirt framför varm skyttejacka. |
![]() |
| Liggande ställning är tillåtet på "sittande station" förutsatt att man håller sig till reglerna för detta. En ovanlig ställning man sällan ser numera. |
![]() |
| Tre skyttar gör sig redo för särskjutning om andra, tredje och fjärdeplatsen. |
![]() |
| Medaljtagarna i samtliga klasser. |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





























